Till innehåll på sidan

Miljökampanjer som gör skillnad

Interiör från galleria med butiker och kunder.
I Eskilstuna finns en galleria som endast säljer återvunna prylar som samlats in och lämnats till butiksägarna. (Foto: Fredrik Sandberg/TT)
Publicerad 2021-04-19

Ideella miljöorganisationer kan visa vägen mot en mer hållbar konsumtion – att dela, reparera och återanvända. Det menar forskare vid KTH som studerat kampanjer för att förändra våra konsumtionsvanor.

Porträtt på Ola Persson.
Ola Persson.

– Det finns en kultur om att vi ska ha senaste plagget, mobilen och andra teknikprylar trots att det vi redan äger är fullt funktionsdugligt. Det är inte hållbart. Att dra ned på konsumtionen är en avgörande pusselbit för att nå miljömålen, säger Ola Persson , doktorand inom forskningsprogrammet Mistra Sustainable Consumption.

Utsläppsminskningen under coronakrisen visar vilken nära koppling det finns mellan konsumtion, tillväxt och utsläpp av växthusgaser, menar han:

– Vi behöver fortsatt minska konsumtionen även efter pandemin, men på frivillig väg.

Som exempel på hur det kan gå till att förändra vår inställning till konsumtion har han och en forskarkollega undersökt två miljöorganisationer, Naturskyddsföreningen och Medveten konsumtion, och deras respektive kampanjer.

Inspirerar politiker

Miljöorganisationerna framhäver både det miljömässiga i att ställa om och det roliga, sociala i att laga något själv. De olika strategierna skulle kunna inspirera politiker och policyskapare till att få hållbar och ”tillräcklig” konsumtion att nå ut bredare till svenska hushåll, enligt Ola Persson.

– Inom Sverige handlar det främst om dem som konsumerar mest, från medelklass och uppåt. De har störst möjlighet att ändra sina konsumtionsvanor utan att det medför några större uppoffringar.

Ett hinder kan vara att det inte finns platser och lokaler för att dela grejer med varandra. I Göteborg driver lokala civilorganisationer tillsammans med kommunen ett projekt med så kallade Fixotek, exempel på infrastruktur i samhället som underlättar för delande. Dit kan människor komma och reparera saker och dela på både verktyg och kunskap.

Miljöorganisationerna lyfter fram det kollektiva, att vägen mot förändrade konsumtionsmönster är en social process som främjar och bygger gemenskap.

– Det kan vara svårt att som individ värdera sin egen miljöpåverkan och ett tungt ansvar att bära. Att göra saker tillsammans ger styrka och gör det lättare att hålla i över tid.

Nationell nivå

Än så länge är rörelser som främjar tillräcklig konsumtion ofta små, få och lokala. Nästa steg är att lyfta frågan på nationell nivå.

– Det är en knäckfråga som kan vara svår för politiken att gå in i. En väg framåt kan vara att det kan skapa jobb. Det finns en stor potentiell marknad om återbruk och delning får genomslag i samhället, säger Ola Persson.

Samtidigt har initiativ om återanvändning och materialåtervinning tagits ända upp på EU-nivå under rubriken ”Right to repair”. Det gäller elektronikvaror och ställer skärpta krav på tillverkare att produkter ska vara lätta att reparera, modifiera och att det ska finnas tillgång till manualer.

– Det finns en begynnande policy på gång som visar att detta inte bara handlar om en gräsrotsrörelse utan har satt spår på högsta politiska nivå.

Text: Christer Gummeson

Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2021-04-19