Miljoner till KTH för forskning inom transportinfrastruktur

FRAMTIDENS VÄGAR

Publicerad 2015-04-23

Nu står det klart att KTH får ansvaret för att koordinera det strategiska innovationsprogrammet Infrasweden2030. Vinnova, Energimyndigheten och
Formas satsar gemensamt 430 miljoner kronor på fem strategiska innovationsprogram där Infrasweden2030 alltså är ett av dessa. Detta är det första innovationsprogrammet i Vinnovas strategiska satsning som KTH koordinerar.

Infrasweden2030 syftar till att skapa förutsättningar för hållbara lösningar på globala samhällsutmaningar och stärka Sveriges konkurrenskraft inom innovativa infrastrukturlösningar.

– Vi ska titta närmare på hur vi kan jobba med transportinfrastruktur. Tanken är att Infrasweden2030 både ska leda till nya idéer och innovationer men också en plan hur dessa ska implementeras i samhället. Det handlar inte bara om tekniska aspekter, utan även sociala och institutionella. Dels behöver vi en helhetssyn hur olika tekniker ska samverka, men dels också mer kunskap om hur människor ska använda tekniken, säger Nicole Kringos,
universitetslektor och koordinator på KTH för Infrasweden2030.

Nicole Kringos, universitetslektor och koordinator på KTH för Infrasweden2030. Foto: Peter Larsson.

Enligt Vinnova är det tänkt att innovationsprogrammet Infrasweden2030 ska koppla samman den senaste tekniken från materialvetenskap, fordonsteknologi, informations- och kommunikationsteknologi med väg- och järnvägsteknik, standardisering, affärs- och spelsimulering för skapa en strategi för innovation.

Alla nyckelaktörer från infrastrukturindustri, problemägare, institut och universitet i Sverige medverkar i Infrasweden2030, vilket ska göra det till ett unikt och starkt strategiskt innovationsprogram. Även internationella intressenter är involverade i programmet.

– Det kan handla om allt från industri och forskare till artister som tillsammans arbetar för att komma på nya briljanta idéer, säger Nicole Kringos.

För att Infrasweden2030 ska vara framgångsrikt har olika "verktygslådor" tagits fram. Dessa beskriver bland annat hur man ska jobba med innovation och utbildning.

Även en rad tydliga fokusområdet finns redan idag specificerade. Som till exempel forska om hur man utvinner solenergi ur asfalt, hur man bromsar vägmaterials åldrande, nya gröna infrastrukturmaterial, forskning om elektriska vägar och hur man optimerar däck så att de passar asfalt och andra underlag bättre. Det senare tänkt att bland annat resultera i mindre utsläpp och högre trafiksäkerhet.

Andra fokusområden kommer att vara att reducera den negativa påverkan som trafiken har på de som är bosatta i städer, använda spel för att förstå och simulera olika operativa situationer och jobba med hur informations- och kommunikationsteknik i större utsträckning på alla sätt kan ge oss en bättre trafiksituation.

Hur långt sträcker sig då finansieringen?

– I dagsläget har vi blivit tilldelade ekonomiska resurser fram till 2018, och enligt Vinnova kan ett strategiskt innovationsprogram som längst sträcka sig 12 år framåt i tiden, säger Nicole Kringos.

Syftet med de fem nya strategiska innovationsprogrammen är att skapa förutsättningar för hållbara lösningar på globala samhällsutmaningar och stärka Sveriges konkurrenskraft inom innovativa infrastrukturlösningar.

Här kan du läsa mer om de strategiska innovationsprogrammen: bit.ly/1bjznQe

Missa inte heller KTH Road2Science Competence Center: www.kth.se/abe/centra/r2s

Text: Peter Larsson

För mer information, kontakta Nicole Kringos på 073 - 461 89 31 eller niki.kringos@abe.kth.se.