Till innehåll på sidan
Fyra personer på rad sittandes och ståendes vid skrivbord och med en dator framför sig.
Distansarbete nära hemmet. Boende i Tullinge sparar flera timmars restid när de arbetar på jobbhubben. (Foto: Håkan Lindgren)

Mindre pendlande – mer livskvalitet

Publicerad 2020-02-17

Alltfler jobbar på distans i Sverige. Några av dem har hittat till Tullinge jobbhubb, ett forskningsexperiment och en arbetsplats för förortsbor som annars pendlar till jobbet en timme varje morgon.
– Nu får jag mer tid att umgås med barnen. Livspusslet går ihop, säger Ashna Ali, systemutvecklare på Ericsson.

En kvinna sitter vid ett skrivbord framför dator.
Catharina Frank arbetar på hubben varannan vecka.

Bakom biblioteket i Tullinge centrum gömmer sig ett KTH-labb förklätt till kontorslokal. Här finns allt man kan önska av en arbetsplats: arbetsstationer med höj- och sänkbara bord, kök, bredbandsuppkoppling, kaffemaskin, bildskärmar och mötesrum.

Men arbetsplatsen är också ett Living Lab, ett forskningsexperiment i människors vardag. Deltagarna kommer från olika arbetsgivare. Gemensamt är att de har långt till sin ordinarie arbetsplats, ofta med en restid på 60–70 minuter – i en riktning. Med jobbhubben kan de 60-talet deltagarna boka in en alternativ kontorsplats nära hemmet någon eller några dagar i veckan.

Ashna Ali använder hubben så ofta hon kan. Som systemutvecklare med ansvar för underhåll och support har hon kollegor och kunder världen över, och behöver sällan vara på plats på kontoret i Kista. Dagliga avstämningar med arbetsteamet görs genom videokonferens-möten i något av hubbens ljudisolerade bås.

– Jag bor bara 500 meter härifrån och kan gå ut med hunden på lunchen om jag vill. Utan restid spar jag två timmar varje dag, kan vara upp längre om kvällarna och får en mer värdefull fritid, säger hon.

Full koncentration

Ett par skrivbord bredvid sitter Mats Nyström i full koncentration med hörlurar i öronen. Inte för att det behövs stänga ute några störande ljud – förutom tangentknattret är det nästintill knäpptyst i kontorslokalen. Han testkör 5G-nät och har avtalat med sin arbetsgivare Ericsson att distansarbeta på hubben en gång i veckan.

En man med hörlurar sitter koncentrerad och tittar på en datorskärm.
Mats Nyström testkör 5G-nät.

– Det är en jättestor skillnad. Jag kommer hem tidigt, kan laga mat, skjutsa barnen till träning eller vad det nu är som behöver göras. Livskvaliteten ökar, säger han och skulle gärna arbeta fler dagar i veckan på hubben.

Jobbhubben ingår i forskningsprogrammet Mistra Sams som undersöker hur digitalisering och nya tjänster kan ändra framtidens resande – eller som i det här fallet: icke-resande. Forskarna vill se vad som händer när man minimerar resorna. 

– Vardagsresande är kostsamt, både för samhället och miljön. Och så påverkar det hur våra vardagsliv fungerar, säger Martin Sjöman , designer och doktorand på KTH. Vi har indikationer på att arbete på jobbhubb kan ge ringar på vattnet, genom en mer lokal livsstil, med mindre bilåkande.

Skriver dagbok

Studiens deltagare svarar regelbundet på frågor och skriver resedagbok och bidrar på så sätt till forskningen. Och hittills handlar den stora vinsten för deltagarna om att det blir lättare att få ihop livspusslet de dagar de sitter på jobbhubben. En annan vinst är ökad arbetsro.

En man sitter på en stol i en hytt och pratar i telefon.
Ljudisolerade bås för samtal och distansmöten.

– Om man behöver koncentrera sig för att skriva rapporter bokar man gärna en plats här. Här har du ingen kollega som knackar dig på axeln, säger Martin Sjöman.

Han tror att arbetshubbar i förorten kan vara ett attraktivt alternativ i en nära framtid. Företag kan dra ned på antalet arbetsplatser i city och i stället erbjuda platser på jobbhubbar i förorterna, nära de anställdas hem.

Men det finns fortfarande hinder. Många arbetsgivare har policys eller processer som kräver närvaro på plats.

Bibehållen kvalitet

– Samtidigt ser vi att det börjar lossna kring synen på distansarbete. Vi har fått mycket uppmärksamhet av politiker, kommuner, myndigheter och andra intressenter. Tillsammans hoppas jag att vi kan hitta lösningar på hur man kan låta anställda jobba mer på distans med bibehållen produktivitet.

Tullingebon Catharina Frank, som arbetar på Linnéuniversitet i Växjö och är van distansarbetare, hittade hit genom forskningsprojektets annons på Facebook. Hon uppskattar arbetsmiljön och inredningen; mjuk heltäckningsmatta, varm belysning och dämpad färgsättning i beige, brunt och orange.

– Ett bra alternativ till att jobba hemifrån. Här får jag både lugn och ro och kan träffa lite folk, säger hon.

Text: Christer Gummeson/Anna Gullers

Fakta:

  • Mistra SAMS  är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram som leds av KTH i samarbete med Väg- och transportforskningsinstitutet, VTI. Tillsammans med andra aktörer bedriver Mistra SAMS forskning kring de förändringar som förväntas i transportsektorn, drivna främst av digitaliseringen och av krav på minskade utsläpp. Fokus ligger på att förstå hur digitala tjänster kan förändra samhället, och bidra till ett mer hållbart vardagsresande.
  • Tullinge arbetshubb startade i februari 2019 och kommer att hålla öppet året ut. De 14 arbetsplatserna bokas i förväg via en app. Hubben har tre elcyklar som ska bli en cykelpooltjänst, och planer finns för en samåkningstjänst. Deltagarna använder jobbhubben kostnadsfritt. Forskningsprojektet leds av Anna Kramers , programchef för Mistra SAMS och forskare på KTH inom strategiska hållbarhetsstudier och Teo Enlund , forskare på KTH inom produkt- och tjänstedesign.
  • En tredjedel av svenskarna jobbar hemifrån ibland, enligt Arbetsmiljöverket. Allt fler jobbar utanför kontoret då och då, var tionde gör det mer än en dag i veckan. Sverige ligger i topp inom EU när det gäller distansarbete, näst efter Danmark, enligt en undersökning från Eurofund och den internationella arbetsorganisationen ILO. Undersökningen visar att distansarbete ökar i de flesta länder och medför bättre balans mellan jobb och fritid, samtidigt som det bidrar till högre produktivitet.
     
Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2020-02-17