Till innehåll på sidan
Har du koll på att livsmedlen i kylen inte blivit för gamla? (Foto: Fanni Olin Dahl/TT)

Minska ditt matsvinn med en app

TEMA En mänskligare stad

Publicerad 2019-06-11

Matsvinnet är en lika stor miljöbov som flygresor. Nu hoppas forskare vid KTH kunna halvera maten vi slänger genom mer klimatsmart digital teknik i köket.

Björn Hedin.

Omkring en tredjedel av alla ätbara livsmedel slängs – en övervägande del kommer från hushållen och medför både höga kostnader och orsakar helt onödiga, stora utsläpp av växthusgaser och förbrukning av andra resurser.

Forskning har visat att majoriteten av avfallet kan undvikas, bland annat genom att sluta köpa mat som vi egentligen inte behöver, påpekar Björn Hedin , forskare inom medieteknik och interaktionsdesign och förklarar:

– Du står i mataffären och funderar på att köpa tacosås till fredagsmyset. Eller finns det kanske en burk hemma i kylen? För säkerhets skull köper du en och upptäcker sedan att det var helt i onödan.

För att undvika överköp som ökar risken att livsmedel blir gammalt och måste kasseras har Björn Hedin tagit fram och låtit testa ett it-verktyg för matinventering i hushållet, en scanner kopplad till en databas med nära 170 000 livsmedel.

Skapar handlingslista

Scannern registrerar genom en streckkod varje vara som stoppas in i kylskåp och skafferi – via en app i mobilen kan du skapa en uppdaterad handlingslista till nästa gång du går till affären.

Scanner för matinventering.

– Flera försök har gjorts att skapa digitala inventariesystem för köket, men det har ofta fallit på att det varit lite för krångligt att använda. Vi har utvecklat ett system som är så enkelt att det borde fungera för dem som är motiverade att minska sitt matavfall, säger Björn Hedin, som beräknar att hushållens matsvinn skulle kunna halveras med en systematisk matinventering.

Scannern är en del i ett forskningsprojekt inom digitalisering med syfte att förändra vårt beteende inom mathållningen. De tekniska lösningarna ska vara så enkla som möjligt – ju lägre trösklar för användarna, desto större chans att systemen blir populära och slår igenom i köket.

Knapp för kom-i-håg

I ett annat projekt har forskarna tagit fram en knapp som fästs på kylskåpsdörren – när knappen lyser är det dags att kontrollera att livsmedlen inte är på väg att passera bäst-före-datum. Genom andra lösningar med smarta etiketter kan man läsa av om innehållet i matlådor fortfarande är fräscht.

Björn Hedin är även i startgroparna för ett projekt där konsumenter kan få bättre koll på vad deras matinköp leder till – klimatavtryck, vattenförbrukning, sociala effekter och hälsopåverkan. Uppgifterna kan hämtas från samma databas som används vid matinventeringen.

– Vi kan redan ta del av sådan fakta i tabeller och listor, men effekten blir större när man direkt vid inköpet kan se vilken klimatpåverkan köttfärsen har eller om nötterna vi köper är rättvisemärkta. Uppgifterna kan samlas i ett hushållskonto och bli en väckarklocka för att ändra våra beteenden, säger han.

Inventariesystemet har i ett pilotprojekt testats av fyra hushåll, tre av dem var mycket nöjda och kan tänka sig att använda en liknande lösning i syfte att minska hushållens matavfall. Systemet ska nu justeras för att bli mer användarvänligt innan forskarna går vidare med utvidgade användartester under hösten.

Text: Christer Gummeson

  • Databasen som KTH-forskarna använder har tagits fram av Consupedia, ett företag med ambitionen att skapa ett Wikipedia för mat. Databasen omfattar 168 000 matvaror, vilket täcker in 90 procent av butikernas matvaror. De övriga 10 procenten är nya matvaror som ännu inte registrerats, vissa lokala produkter och varor som streckkodsmärks i butiken, exempelvis frukt och grönsaker i lösvikt. Varor i lösvikt kan scannas in i hemmet med specialtillverkad streckkod.
  • Omkring 25–35 procent av alla ätbara livsmedel kasseras idag. Forskning har visat att cirka två tredjedelar av hushållsavfallet kan undvikas, vilket skulle innebära besparingar i storleksordningen 3000–6000 kronor per hushåll och år, enligt Livsmedelsverket. En sådan minskning skulle också leda till minskat utsläpp av växthusgaser motsvarande cirka 200–400 kilo koldioxidekvivalenter per person och år, eller cirka 2-5 procent av Sveriges totala klimatavtryck, enligt Naturvårdsverket.
Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2019-06-11