Halkar Sverige efter som forskningsnation? Svenska forskare vågar alltmer sällan pröva nya vägar eller djärva idéer, enligt KTH:s expert på forskningspolitik. (Foto: TT/Jan Haas)

Modet sinar hos svenska forskare

Publicerad 2019-08-29

Grundforskningen utformar gränserna får vårt vetande. Genom att testa, pröva och formulera nya tankar, teorier och idéer kan banbrytande forskning skapas. Nu varnar Mats Benner, expert på forskningspolitik och gästprofessor vid KTH, för att svenska forskare blivit sämre på att ta ut svängarna.

Mats Benner.

– Det finns tydliga tecken på att svenska forskare syns mindre i den allra mest uppmärksammade forskningen. Det kan ha flera förklaringar men en är sannolikt att svensk forskning följer forskningsfronten väl men alltmer sällan utmanar den, provar nya vägar, nya möjligheter, säger Mats Benner .

Vad är riskerna med en sådan försiktig hållning? 
– Att svenska universitet, forskare och forskning tappar i attraktionskraft, att vi blir mindre intressanta i samarbeten och utbyten. 

En av de faktorer som bromsar och försvårar är det svenska finansieringssystemet, som i första hand betonar genomförbarhet och trovärdighet, menar han. 

– Det är såklart viktigt, men riskerar att minska forskarnas djärvhet. 

Hur då?
Projektfinansiering betyder närmast definitionsmässigt en betoning på huruvida projekt är genomförbara vilket säkrar att kvaliteten är god, men inte alltid stimulerar till förnyelse. Projektfinansiering riskerar att identifiera och belöna säkra projekt, till och med när riskprojekt uttryckligen efterfrågas.

Hur kan utvecklingen vändas?
 Genom att ge större utrymme för forskare att misslyckas och experimentera. Det behövs därför mer svängrum i form av fullt finansierade anställningar  som inte är beroende av att dra in externa medel  och mer och större och längre medel som inriktas på originella idéer snarare än projekt. 

Vad utmärker de forskningsnationer som lyckas åstadkomma banbrytande grundforskning? 
– Karriärvägar, frihet och förtroende, och utrymme att utprova egna idéer hos forskare i olika åldrar och i olika skeden av sin vetenskapliga karriär, säger Mats Benner, som vill se mer våghalsig grundforskning över hela linjen:

– Svensk forskning håller hög klass, svenska lärosäten fungerar väl, och vi har många goda forskare, men överlag behöver utrymmet för djärvare ansatser stimuleras inom alla forskningsområden.

Berättat för: Christer Gummeson

Innehållsansvarig:press@kth.se
Tillhör: Forskning
Senast ändrad: 2019-08-29