Mycket att lära av bridreaktorns fiasko
I maj 1975 överraskade dåvarande industriminister Rune Johansson när han från riksdagens talarstol bryskt tog avstånd från den nya kärnkraftsteknik som i så många år erhållit stora statliga anslag och som så många fäst stora framtidsförhoppningar vid. Detta markerar det politiska slutet för bridreaktorn i Sverige, en energiteknik som KTH-forskaren Maja Fjæstad nu kartlagt.
Den 26 mars disputerar hon med avhandlingen "Visionen om outtömlig energi: Bridreaktorn i svensk kärnkraftshistoria 1945-80". Hon beskriver där hur idén om den energisnåla bridreaktorn inleddes på 1940- och 50-talen som en närmast utopisk vision av en kärnkraft som skulle vara modern, billig och praktiskt taget outtömlig.
Men det blev inte några storskaliga bridreaktorprogram i västvärlden. En rad faktorer av teknisk, ekonomisk och politisk natur gjorde att utvecklingen tog andra vägar.
– Det finns uppenbara paralleller mellan bridreaktorn och vår tids energimässiga utopier, som fusion och vätgasteknik. Sätter vi för stor tilltro till dessa visionära tekniker? Hur kan vi omsätta visioner i verklighet? Det är några frågor jag vill väcka, säger Maja Fjæstad.
Hon tillägger att det finns flera sätt som lärdomar om bridreaktorns historia kan föras över på dessa moderna energitekniker, som hur fusionskraften, om den blir aktuell, måste anpassas till socioekonomiska system och skrivas in i de kulturella och samhälleliga förutsättningar som finns i form av säkerhetsnivå, energimix och kostnadsvärdering.
– Jag anser att man utifrån diskussionen om bridreaktorn kan lära sig mycket om teknikdebatter, speciellt att teknikens innehåll behöver ifrågasättas. Om det byggs nya kärnkraftsreaktorer i världen så är det viktigt att ifrågasätta hur denna ska utformas, det är en fråga som inte helt får lämnas till tekniska experter, säger Maja Fjæstad.
Kanske är heller inte bridreaktorns saga all – reaktorkonstruktörer i världen visar de senaste åren ett förnyat intresse för denna gäckande reaktortyp. Om detta vill Maja Fjæstad inte sia, men säkert är att framtidens energi, och därmed kanske även bridreaktorn, kommer att fortsätta diskuteras.
För mer information, kontakta Maja Fjæstad på 0706 - 37 02 06 eller majaf@kth.se.
Peter Larsson