Till innehåll på sidan

Nanobioteknik höjer tempot på biologisk forskning

FORSKNING PÅ DJUPET

Publicerad 2012-03-30

Det går bra nu. KTH-professorn Helene Andersson-Svahns forskning i nanobioteknik bidrar till noggrannare och känsligare analysmetoder. Rönen kan bland annat skynda på enzymutveckling och utvecklingen inom cancerforskning.

– Vi jobbar för att få snabbare och känsligare testmetoder för cancerdiagnoser, dna-analyser och bakteriedetektion, säger Helene Andersson-Svahn. Foto: Katarina Ahlfort

– Vårt supersnabba chip för analys i mikroskopiska vattendroppar i olja ser jag som en av de mest lovande teknikerna för framtiden, säger hon.

Helene Andersson-Svahns forskningsgrupp har medverkat till att ta fram spjutspetstekniken droppbaserad mikrofluidik. Hennes forskargrupp är i dagsläget den enda i Skandinavien som forskar på droppbaserad mikrofluidik för biologiska applikationer i motsvarande omfattning.

– Att droppbaserad mikrofluidik har en så stor potential beror på att de mikroskopiska isolerade miljöerna är biokompatibla, och alltså kan användas för till exempel celler, proteiner och DNA. Dessutom kan dropparna framställas, analyseras och hanteras snabbt och effektivt, säger hon.

Helene Andersson-Svahns forskargrupp, som hon började arbeta med 2005, och som till och från har kämpat för sin överlevnad, har nu förstärkts med tio personer. Nu består teamet av 19 forskare.

– Efter alla år av krävande villkor har jag lyckats få flera långsiktiga anslag. Pengarna kommer bland annat från Vetenskapsrådet, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Novo Nordiska Fonden och Formas, berättar hon.

Under våren 2012 anslöt sig en forskargrupp med fokus på medicinsk mikrofluidik till Helene Andersson-Svahns gäng. Syftet med medicinsk mikrofluidik är att ge läkare på mottagningar och ute i fält chans att genomföra blodanalyser på ett snabbare och säkrare sätt.

– Jag och gruppen flyttar till Science for Life Laboratory i Solna i sommar, där forskare från KTH, KI och Stockholms Universitet samarbetar. Där får vi dela laboratorium med erkända, duktiga forskare från andra lärosäten som kan stimulera vår utveckling ännu mer, säger Helene Andersson-Svahn.

– Det känns fint att i nuläget inte vara begränsad finansiellt sett. Nu gäller full fart framåt för att skapa en stabil grund för vår forskning, vi ska ta vara på tillfället. Det kommer inte tillbaka.

Aktuella arbetsområden för Gruppen för Nanobioteknik

Helene Andersson-Svahns grupp fokuserar nu främst på forskning kring biologiska frågeställningar inom tre tekniska plattformar:

-singelcell-analys,

-dropp-baserad bioanalys,

-medicinsk mikrofluidik.

Singelcell-analys görs genom den så kallade Microwell-plattan som Helene Andersson-Svahn skapat; ett mikrochip som rymmer 1 000 enskilda tester (att jämföra med 100, vilket är standard för den vanligaste sortens testplatta i vinyl). Varje testbrunn på chipet rymmer några hundra nanoliter, och Microwell-plattan används bland annat till läkemedelstester och canceranalys.

Dropp-baserad mikrofluidik

Dropp-baserad bioanalys är ett system där varje testcell består av en mikroskopisk vattendroppe i olja. Eftersom det går att skapa och hantera cirka 10 000 droppar per sekund kan forskarna analysera mycket stora populationer av exempelvis celler eller biomolekyler på kort tid.

Medicinsk mikrofluidik innefattar ett antal olika tekniker som ska ge läkare möjlighet att själva kunna analysera patientprover på ett par minuter, i stället för att vänta veckovis på externa laboratorier. Ett exempel är att använda magnetiska partiklar som rapportörer, som sedan görs synliga via en vanlig mobilkamera. De magnetiska partiklarna ger ja- eller nej-svar på tester för exempelvis infektionssjukdomar och allergier.

Till Helene Andersson-Svahns pågående forskningsprojekt hör även ett stort samarbetsprojekt för upptäckt och analys av cirkulerande tumörceller. I projektet kombineras tekniker som nanotrådar, nya biomarkörer och droppbaserad mikrofluidik.

I blodet på en person som drabbats av cancer cirkulerar bara ett fåtal tumörceller. Av tio miljoner celler är kanske bara ett par hundra tumörceller, och genom att finna och analysera dem hoppas man kunna ge patienten en bättre behandling.

 Katarina Ahlfort

Fakta Helene Andersson-Svahn

Namn: Helene Andersson-Svahn

Familj: Man och två barn, 2 och 4 år.

Aktuell som: professor i nanobioteknik

Jobbar som: Chef för avdelningen nanobioteknik på KTH, leder forskning kring mikrofluidik för biologiska applikationer. Föreståndare för KTH Center for Biosustainability. Vd för cellanalysföretaget Picovitro.

Övrigt: Blev 2003 utnämnd till en av världens 100 mest lovande unga forskare av det amerikanska universitetet MIT. Valdes 2011 till ordförande för Sveriges Unga Akademi, en forskningspolitisk och tvärvetenskaplig plattform för Sveriges unga forskare.

Läs mer om företaget Picovitro