När klimatet blev miljöproblem

I boken ”The Environment. A history of the idea” undersöker Sverker Sörlin  och två andra historiker bland annat varför det dröjde så länge innan jordens klimat kom att räknas som en miljöfråga.

– Det skedde inte på allvar förrän på 1980- och 1990-talen. En viktig orsak var att kunskap om klimatet engagerade en annan typ av expertis, ofta knuten till militära intressen och helt utan kopplingar till folkliga rörelser fram till ganska nyligen. 

Själva begreppet ”miljö” i sin moderna betydelse etablerades några årtionden tidigare, efter andra världskriget, då miljöfrågan växte till en angelägenhet för en hel värld, konstaterar författarna.

– Miljöbegreppet uppstår genom en mångfald av röster över många år som bearbetar en hel mängd problem: föroreningar, erosion, överfiske, försurning, smog, artutrotning, torka, översvämningar. De hade förut inget gemensamt. "Miljön" blev det ord som förde dem samman och gjorde att de blev "miljöproblem".

I boken berättas om hur det nya kunskapsämnet kom att bli ett ansvarsområde för vissa myndigheter, experter och så småningom stora delar av civilsamhället. Genom ytterligare kunskap uppstod vetenskapen om jordens system. Forskarna såg hur planetens grundläggande funktioner som klimatet var gravt satta ur spel.

Hur kan boken bidra till att komma framåt i frågan om en klimatomställning?
– Miljöbegreppets framgång berodde på dess förmåga att binda samman olika skalor. Ordet blev lika viktigt för att tala om luftproblem i en enskild stad som för att förstå varför man inte borde hugga ned skogen i Amazonas.

Och hur kan det kopplas till klimatfrågan?
– Klimatets skala är främst global. Men klimatfrågan behöver föras ned till den skala där människor lever och verkar. Där kan vi lära av hur begreppet "miljön" växte till något som angår alla. Det var ingen självklarhet att det skulle bli så. Det är viktigt för att få legitimitet för tuffa klimatåtgärder: att göra det till en lokal angelägenhet överallt.

Text: Christer Gummeson

Fakta:

• ”The Environment. A history of the idea”, skriven av forskarna Sverker Sörlin, Libby Robin och Paul Warde är en så kallad Academic Trade book utgiven på Johns Hopkins University Press som både är vetenskaplig och riktar sig till en bred allmän läsekrets. Boken har uppmärksammats internationellt i recensioner i bland annat tidskriften Nature och flera amerikanska, asiatiska och australiensiska medier. I USA har den också förekommit flitigt bland listor över vinterns och vårens bästa böcker om miljö och natur. Flera recensioner är på gång i de vetenskapliga tidskrifterna. 
• Boken är ett resultat av ett projekt startat 2009 av Paul Warde, professor i historia, Cambridge, Libby Robin, professor i vetenskapshistoria, Australian National University i Canberra och tidigare affilierad vid KTH, och Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria vid KTH. Den första boken inom projektet The Future of Nature, kom ut 2013 och är en samling av 35 grundläggande texter om mänsklig inverkan på naturen, den första från 1713.