Till innehåll på sidan

Nästa generations livräddare är pyttesmå

Bilden beskriver några av de områden inom medicin där nanopartiklar kan användas
Bilden beskriver några av de områden inom medicin där nanopartiklar kan användas
Publicerad 2010-05-04

Nanopartiklar är morgondagens hjältar i sjukvården. KTH-forskare jobbar frenetiskt med nya sätt att använda dem, och det allra senaste handlar om att göra nanopartiklarna magnetiska. Diabetes, artros, hjärtinfarkter och benbrott är bara några behandlingsområden där nanopartiklar kan användas, och mer effektivare behandling och färre biverkningar är två av fördelarna.

Mamoun Muhammed, professor i materialkemi vid KTH
Mamoun Muhammed, professor i materialkemi vid KTH

– Det finns studier på hundar som visar att en benfraktur kan behandlas med hjälp av medicinering via nanopartiklar och läka på en fjärdedel av tiden det normalt tar.

Så beskriver Mamoun Muhammed, professor i materialkemi vid KTH, nanopartiklarnas effektivitet.

Själv är han involverad i forskning runt magnetiska nanopartiklar och han tror stenhårt på nanopartiklar generellt som behandlingsverktyg i sjukvården. Enligt Mamoun Muhammed öppnar de helt nya möjligheter för att behandla sjukdomar på andra sätt än idag, med mycket effektivare behandling och färre biverkningar. Inom tre till fem år kommer flera av de nya nanopartikelbaserade medicinerna ut på marknaden, förutspår Mamoun Muhammed.

– När det gäller träffsäkerhet kan nanopartiklar programmeras att både agera på till exempel värme och sockerhalt i blodet. För diabetes agerar nanopartikeln på hög blodsockerhalt och utsöndrar insulin, för artros gäller ökad värme som är ett tecken på inflammation och då släpps lasten med medicin, säger Mamoun Muhammed.

Han tillägger att cancer som ibland inte varit behandlingsbar eftersom läkemedelsdoserna riskerat att ta kål på patienten, nu kan behandlas eftersom nanopartiklarna innebär att medicinen kan adresseras direkt till cancercellerna.

– Nanopartiklarna är som bollar om 50 - 500 till nanometer och kan fylla med vad som helst, säger Mamoun Muhammed.

Ett exempel är små mängder järnoxid tillsammans med medicinen. Det är så magnetiska nanopartiklar skapas. De kan tillsammans med ett svagt magnetfält dra partiklarna effektivt genom blodet rakt till stentar, små metalliska rörformade enheter som opereras in i blodkärl för att vidga dem efter en hjärtinfarkt. Det fungerar ungefär som när järnfilsspån dras till en magnet.

I nästa vecka åker Mamoun Muhammed till Japan för att samtala med japanska forskare om hur nanopartiklar ska kunna användas i framtidens sjukvård.

För mer information, kontakta Mamoun Muhammed på 08 - 790 81 58 eller mamoun@kth.se.

Peter Larsson

Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2010-05-04