Neobankerna är här

KTH-professorn Kent Eriksson berättar att neobankerna kommer att vilja ge minusränta på lån, det vill säga ge kunden pengar för att låna. Foto: Foto: Alexandre Debieve / Daniel Tafjord.

NYHET

Publicerad 2019-09-10

I takt med att allt fler verksamheter digitaliseras har turen nu kommit till bankvärlden. Kent Eriksson, professor vid avdelningen bank och finans på KTH, reder ut begreppet "neobanker". Den som gör en sökning i olika mediedatabaser på ordet neobanker kan notera att de börjar dyka upp runt 2017 i olika tidningar och annan media. Det är emellertid först i år, 2019, som användning av ordet tar fart. Och det på allvar.

– Neobanker är en ny typ av banker som är enbart digitala. Vi pratar om en fullservicebank som erbjuder allt en traditionell bank gör, och exempel är brittiska banken Revolut och danska Lunar Way. I Sverige så har onlinebanker aktualiserats av att Klarna har fått tillstånd att bedriva bankverksamhet, berättar Kent Eriksson.

Kent Eriksson, professor vid avdelningen bank och finans på KTH. Foto: Fredrik Persson

Internet har funnits till hands för det stora flertalet svenskar i flera decennier, så varför kommer neobankerna på bred front just nu? Jo, för att det inte gick att enbart utveckla och driva onlinebanker förr. Idag har däremot både marknaden och tekniken vuxit upp, vilket plötsligt möjliggör neobankerna.

– Marknaden har mognat eftersom vi kunder har lärt oss att använda digitalt baserade tjänstesystem i ökande utsträckning. Det gäller inte bara bankernas tjänster. Myndigheterna har också lärt oss att använda digitala tjänster, förklarar Kent Eriksson.

Allt sker online

Till exempel brukar svenskarna idag så väl sjukvårdsupplysningens, försäkringskassans som skatteverkets digitala tjänster, i många fall i stället för att tala med en person som arbetar där.

– Neobanker har normalt ingen fysisk person att ringa. Allt sker online. Det innebär att kunden måste känna sig redo och bekväm med att bara kommunicera digtalt med banken.

När det gäller de tekniska systemen så är det framför allt artificiell intelligens, maskininlärning och bättre algoritmer som gjort det möjligt att bygga mer interaktiva system som kan svara på kundernas frågor och slussa dem rätt i systemet. Parallellt med detta så har användarvänligheten blivit bättre, så att kunden snabbare och lättare kan förstå hur den ska använda bankens system.

Övervakning har blivit bättre

Det är emellertid inte bara kundernas och teknikens mognad som banat vägen för de nya bankerna. Det finns två andra viktiga faktorer. Den första är att myndigheterna som övervakar banksektorn har blivit bättre och mer tillåtande mot de nya onlinebankerna. Myndigheterna är normalt försiktiga mot nya aktörer, eftersom det kan öka riskerna i det finansiella systemet. Nu har myndigheterna utvecklat kompetens för att reglera finansmarknader på ett sådant sätt att inte neobanker äventyrar säkerheten i systemet.

Både Facebook och Apple rör sig snabbt mot neobankbranschen, enligt Kent Eriksson.

– Den andra faktorn är att tekniksektorn har tjänat mycket pengar och nu ser en möjlighet att investera för att skapa neobanker som blir lika stora framgångar som Spotify, Klarna, Skype och så vidare.

Apple och Facebook på gång

Kent Eriksson nämner flera exempel på internationella teknikföretag som rör sig snabbt mot att starta sina egna neobanker. Facebook vill ge ut sin egen kryptovaluta, Apple har redan ApplePay och nu ett kreditkort och så PayPal, som är en stor betalningstjänst. 

Är då neobanker något att ha för dig och mig? Enligt Kent Eriksson är så fallet.

– De har låga kostnader och därmed låga priser. Det gäller dock för oss konsumenter att hålla koll på vår ekonomi och det digitala data vi lämnar ifrån oss när vi använder neobanker. Det finns alltid en risk för bedrägerier när nya aktörer dyker upp. Det gäller då att kontrollera att alla köp, transaktioner, lån och fonder är riktiga. Det ställs också ökade krav på vår finansekonomiska kunskap. Vi bör också tänka på hur vi identifierar oss med ID-handlingar och koder som används för neobankernas verksamhet.

Text: Peter Ardell

För mer information, kontakta Kent Eriksson på 08 - 790 73 09 eller kent.eriksson@abe.kth.se.

Kent Eriksson om...

... neobanker och minusränta:

– Min gissning är att neobankerna inte kommer att kunna konkurrera om kunder om de har minusränta på insatta medel på kontot, men att de definitivt kommer att vilja ge minusränta på lån, så att de ger kunden pengar för att låna.

... neobankernas framtid:

– Neobankerna är väl rustade för att möta kundens behov i en allt mer digitaliserad värld. Neobankerna har digitala gränssnitt som är mer lättanvända och de kommer i framtiden att ha en konkurrensfördel eftersom de arbetar i kundens digitala värld. Traditionellt brukar det sägas att bankverksamhet är lokal och att banken måste känna kunden. Hittills så har det inneburit att banken känner kunden genom att befinna sig i kundens geografiska närhet. Neobankerna befinner sig i kundens digitala närhet, och de arbetar med AI, algoritmer och maskininlärning för att förstå kundens digitala miljö och ge dem användbara digitala finansiella tjänster.

... statens insättningsgaranti för de nya neobankerna:

– Det är samma insättningsgaranti över hela Europa och den är på cirka 100 000 euro, eller motsvarande i lokal valuta. För de som blir kunder i Klarna, som är en svensk neobank, har en insättningsgarantin om 950 000 koronor. Om neobanken verkar i ett land utanför EU så gäller det landets insättningsgaranti. Spararen måste då kontrollera att garantin gäller för utländska medborgare, vilket inte alltid är fallet. Det bästa är att välja en neobank inom EU.