Till innehåll på sidan

Nobelpristagaren Sir Gregory Winter hedersdoktor vid KTH

Porträtt på Sir Gregory P. Winter.
Sir Gregory P. Winter är en av fyra nya hedersdoktorer vid KTH. Foto: MRC Laboratory of Molecular Biology.
Publicerad 2021-09-02

2018 delade han ena halvan av Nobelpriset i kemi för fagdisplaymetoden. Nu är Sir Gregory P. Winter en av fyra nya hedersdoktorer vid KTH.

– Det är en stor glädje för mig. Under en vetenskaplig karriär händer det då och då att du får en särskilt fin relation med ett lärosäte. För mig är KTH ett av dem, säger han.

Sir Gregory Winter har haft mycket kontakt med KTH genom åren; i synnerhet med Mathias Uhlén , professor i mikrobiologi, vars forskargrupp vid Science for Life Laboratory (SciLifeLab) han besökte när han var i Stockholm för att ta emot 2018 års Nobelpris i kemi.

– De är en mycket framstående grupp och de är dessutom väldigt trevliga människor. Den atlas över alla människans proteiner de har tagit fram är en häpnadsväckande insats och mycket användbar resurs, säger Sir Gregory Winter.

Ett stort bibliotek av antikroppar

Proteiner har han själv arbetat med under hela sin karriär. Fagdisplaymetoden – för vilken han och George P. Smith delade ena halvan av Nobelpriset i kemi 2018  – kan användas för att ta fram nya proteiner och peptider. Sir Gregory Winter använde metoden först för att utveckla mänskliga antikroppsläkemedel som riktar sig direkt mot den sjukdom den ska bota istället för att påverka hela kroppen.

Läkemedel som tagits fram med fagdisplaymetoden används idag mot sjukdomar som ledgångsreumatism, inflammatoriska tarmsjukdom, autoimmuna sjukdomar och cancer.

– Med den metod vi utvecklade skapade vi ett stort bibliotek av antikroppar med många olika typer av aktiviteter och egenskaper, som vi sedan använt för att välja ut de vi vill ha: fagdisplay erbjuder enorma möjligheter för urval. Det är faktiskt på samma sätt som vårt immunförsvar fungerar. Immunförsvaret genererar också en mängd antikroppar mot bakterier och virus som det väljer ifrån för att bekämpa patogener, säger Sir Gregory Winter.

Gjorde nya kombinationer

För att kunna framställa det här stora biblioteket av antikroppar tog han och hans kollegor gener från mänskliga antikroppar och blandade om dem. En antikropp består av fyra så kallade polypeptidkedjor, som i sig själva består av två identiska tunga kedjor och två identiska lätta kedjor.

– Det har gett oss en stor repertoar av mänskliga antikroppar bland vilka vi kan fiska fram de som har de egenskaper vi behöver. Det här helt och hållet mänskliga antikroppar. Det enda vi har gjort är att ändra kombinationerna av tunga och lätta kedjor, säger Sir Gregory Winter.

Den här forskningen genomfördes vid MRC Laboratory of Molecular Biology  vid universitetet i Cambridge i början av 1980-talet.

Långt senare, en bit in på 2000-talet, använde forskargruppen fagdisplay för att utveckla stora bibliotek av så kallade bicykliska peptider som också kan rikta in sig mot proteiner associerade med sjukdom. Peptiderna kan lättare tränga in i vävnader än vad antikroppar kan, vilket gör det möjligt att leverera dem djupt in i tumörer.

– Vi valde att kalla dem ”bicycles” på grund av att de är bicykliska peptider. Med denna teknologi startade vi 2009 företaget Bicycle Therapeutics, som listades på Nasdaq 2018. Just nu använder vi ”bicycles” för att rikta dem mot olika typer av tumörer, säger Sir Gregory Winter.

Växte upp i Ghana

Det var under sin uppväxt i Ghana som Gregory Winter blev intresserad av biologi. Han gick på en missionsskola för barn till föräldrar som jobbade på the University College of the Gold Coast, sedermera the University of Ghana, där hans pappa var lärare i franska.

Skolan fick ofta besök av akademiker från universitetet som visade upp olika objekt och artefakter för eleverna. En dag kom en forskare med en jättestor sköldpadda han hade fångat. Gregory Winter frågade forskaren vad han tänkte göra med den och fick svaret att han skulle ta med den till laboratoriet och göra olika experiment.

– Jag vill inte ens tänka på vad som hände med det stackars djuret. Men samtidigt tände det en gnista hos mig: ”Vilket liv! Att gå ut och fånga vilda djur och sedan göra olika experiment!”, säger Sir Gregory Winter.

Läste på Trinity College

Efter att ha gått på internatskola nära Leicester, där han föddes, och på högre läroverk i Newcastle valde han att studera biologi och kemi på Trinity College vid universitetet i Cambridge där han tog examen i naturvetenskap med biokemi som huvudämne.

Som doktorand var Gregory Winter mycket intresserad av proteinutveckling. Han jobbade med ett proteinkemiskt projekt där han försökte förstå hur enzymer utvecklas – i synnerhet en typ av enzymer som kallas Aminoacyl-tRNA-syntetas.

– Det är de enzymer som placerar aminosyror på trNA. De specificerar den genetiska koden, säger Sir Gregory Winter.

Efter att ha jobbat med DNA-sekvensering under några år återgick han till att studera hur proteiner och enzymer fungerar. Men samtidigt kände han att det måste finnas någonting som är mer spännande än det. Och det gjorde det: antikroppar. Hans dåvarande mentor och chef för MRC Laboratory of Molecular Biology, César Milstein – Nobelpristagare i fysiologi eller kemi 1984 – uppmuntrade honom att jobba med antikroppar.

– Han sa: ”Antikroppar är mycket intressantare än enzymer. Du borde arbeta med dem!”.Jag är mycket tacksam att han pekade mig i den riktningen.

Håkan Soold

Sir Gregory P. Winter

Ålder: 70 år

Yrke: ”Formellt sett är jag pensionerad, antar jag.”

Utbildning: Kandidatexamen i naturvetenskap och doktorsexamen i molekylär biologi från Trinity College, Cambridge.

Några tidigare utmärkelser: Fellow of the Royal Society 1990 – tilldelades the Royal Medal 2011, the King Faisal International Prize for Medicine (Molecular Immunology) 1995, the Cancer Research Institute William B. Coley Award 1999, Nobelpriset kemi 2018.

Bor: I Suffolk, 40 minuter med bil från Cambridge.

Familj: Han sambo Marina och fyra vuxna barn.

Hobby: Trädgårdsarbete

Ytterligare tre nya hedersdoktorer

Utöver Sir Gregory P. Winter har ytterligare tre personer utnämnts till hedersdoktorer vid KTH 2021: professor Hilde Heynen, Department of Architecture, Katholieke Universiteit Leuven, Belgien; civilingenjör Bo Normark, EIT Innoenergy; professor Martin Vetterli, School of Computer and Communication Sciences, Ecole Polytechnique Fédérale de Lausanne, Schweiz. Så här lyder motiveringarna:

Porträtt på Hilde Heynen.
Hilde Heynen.

Hilde Heynen är eninternationell förebild inom arkitekturforskningen. Hon har publicerat en mängd centrala böcker och har varit med och startat det Europeiska nätverket för arkitekturhistoria, EAHN (European Architectural Historian Network). Hilda Heynen är redaktionsmedlem i ett antal högt rankade internationella tidskrifter. Hon har också varit viktig för utvecklande av utbildningen inom arkitektur och sitter med i styrgruppen till EAAE (European Association of Architectural Education). Genom sitt långa engagemang inom arkitekturforskningen har hon bidragit till att utveckla fältet till en egen vetenskaplig disciplin och verkat för internationella kriterier och riktlinjer i bedömningar av arkitekturforskning.

Hilde Heynen är ledamot i Royal Flemish Academy of Belgium for Science and the Arts sedan 2009. Hon är även gästprofessor vid Massachusetts Institute of Technology, the Architectural Association School of Architecture i London, och RMIT University i Melbourne.

Hilde Heynen är en återkommande gäst på KTH och har gjort många viktiga insatser genom åren, bland annat genom att medverka i vetenskapliga paneler, och hon är en mycket viktig inspirationskälla och förebild för såväl forskare som studenter.

Porträtt på Bo Normark.
Bo Normark.

Bo Normark är en legend inom elkraftteknik och sedermera en pionjär inom smarta elnät och batterisystem. Han är en visionär och inspiratör som bidragit stort genom att skapa förutsättningar för stora internationella satsningar såsom EIT InnoEnergy. Satsningarna har haft stor betydelse för KTH:s excellens och internationellt ledande roll inom området avseende såväl utbildning som forskning. Han har i ledande positioner inom både näringsliv och myndigheter spelat en stor roll för hela energibranschens utveckling inom forskning, innovation och politik. Genom en tidig insikt, i princip före sin tid, har han förespråkat energilagring och elektrifiering som nästa steg i energisystemets evolution.

Bo Normark är medlem av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien och har genom åren haft en rad viktiga styrelseuppdrag och rådgivande uppdrag, bland annat åt Industrifonden, Svenska Kraftnät, Northvolt, Energimyndigheten och Regeringskansliet. Han var under en stor del av sin karriär verksam vid ABB.

Bo Normark har en i det närmaste magisk förmåga att skapa motivation, förtroende och relationer med alla. Det har KTH ofta haft förmånen att få ta del av.

Porträtt på Martin Vetterli.
Martin Vetterli. Foto:EFPL.

Martin Vetterli är en världsledande forskare inom digital signalbehandling. Han har bidragit inom en stor mängd områden såsom matematisk utveckling av wavelets och tidfrekvensanalys av signaler, sampling och återskapande av signaler, sensornät samt flertalet praktiska tillämpningar för video- och bildbehandling. Han har gjort nyskapande arbeten både inom teori och praktisk tillämpning.

Martin Vetterli har mottagit en stor mängd utmärkelser för sin forskning, exempelvis 2017 IEEE Jack S. Kilby Signal Processing Medal samt fellowships från IEEE, ACM och EURASIP; han är invald medlem av US National Academy of Engineering och erhöll det schweiziska vetenskapspriset Latsis 1996. Han är sedan 2017 rektor vid EFPL och har tidigare varit verkställande direktör vid schweiziska vetenskapsrådet samt har innehaft professurer University of California Berkeley och Columbia University.

Martin Vetterli har omfattande koppling till KTH genom nätverket CLUSTER och som medlem av det vetenskapliga rådet för VR Linnécentrum ACCESS.

Innehållsansvarig:press@kth.se
Tillhör: Aktuellt
Senast ändrad: 2021-09-02