Nu är den mobila vr-tekniken här
NYHET
För ett drygt år sedan fick KTH ett forskningsanslag från Vinnova för att utveckla nästa generations mobila virtual reality-teknik tillsammans med Tobii och Ericsson. Nu har en första prototyp av tekniken demonstrerats på Mobile World Congress 2018 i Barcelona.
Genom att kombinera Tobiis ögonspårningsteknik med Ericssons 5G-testnät har KTH-forskarna och anställda vid de båda företagen tagit fram virtual reality-teknik (vr) som är mobil och som inte använder mer bandbredd än nödvändigt. Detta för att adressera två av de problem som idag återfinns hos vr- och augmenten reality-teknik, att användaren sitter fast med en sladd i en dator, hög strömförbrukning och dålig upplösning.
Enligt Konrad Tollmar, docent på KTH och involverad i forskningsprojektet, har det hittills inte heller funnits särskilt mycket VR-innehåll att tillgå. Den nya tekniken som nu offentliggörs kan komma att ändra på det.
– Det är fantastiskt att vara här på Mobile World Congress tillsammans med Ericsson och Tobii, och tillsammans visa upp vr-tekniken. Hela världens telekomindustri är på plats, och många har kommit fram, testat och gillat tekniken. Därtill kör vi live på ett riktigt 5G-nät, vilket förstås är roligt, säger Konrad Tollmar.
Han ser två huvudinriktningar för vr i framtiden.
– När vi påbörjade forskningsarbetet för ett år sedan ville vi göra vr-tekniken mobil, och det vi har här är ett stort steg i den riktningen. Det vi nu kommer att se är att även mixed reality och augmented reality kommer att behöva denna teknik, och då för strömmat vr-innehåll. Detta kommer förvisso att kräva mer forskning och ny hårdvara, men vi ser att utvecklingen går starkt framåt här.
Konrad Tollmar lägger till att industrin redan tagit till sig den nya tekniken.
– Mobil vr-teknik kan användas för att möjliggöra en rad nya innovationer, som fjärrstyrning av självkörande bilar, lastbilar eller drönare.
För att vr-tekniken ska använda så lite bandbredd som möjligt vid överföring av data så är bilden enbart skarp i användarens blickfång. Resten, det som befinner sig i periferin, har betydligt lägre upplösning.
Konrad Tollmar kan idag se besparingar runt 85 procent rörande bandbreddsanvändningen, lite beroende av hur tekniken används. Han poängterar dock att tekniken fortfarande befinner sig på prototypstadiet och att det i framtiden kommer att kunna gå att uppnå ännu större besparingar.
Forskningsprojektet går under namnet SEEN (Smart Eye-tracking Enabled Networking).
Text: Peter Ardell
För mer information, kontakta Konrad Tollmar på 070 - 733 79 00 eller konrad@kth.se.