Ny lag äventyrar patientsäkerheten
Forskare och professorer på Skolan för teknik och hälsa på KTH gör nu gemensam sak runt patientsäkerhet. Dels arrangerar de en konferens i ämnet, dels riktar de skarp kritik mot ett lagförslag som för närvarande är under bearbetning. Den måste anpassas efter vårdens ökade komplexitet så att inte fler vårdtagare riskerar att hamna i kläm, kanske rent av avlida.
– Socialstyrelsen uppskattar att runt 100 000 patienter drabbas av en vårdskada och cirka 3 000 personer dör varje år på grund av felbehandling eller utebliven vård, säger Iréne Tael, forskningsingenjör på Skolan för teknik och hälsa vid KTH.
Ett nytt lagförslag om patientsäkerhet riskerar att göra situationen än värre. Enligt Iréne Tael är en lagrådsremiss på gång. I slutändan kan det resultera i en lag, som om den bygger på utredningen förslag, kommer att innehålla stora brister.
– Jag kan se att lagförslaget missar de snabba förändringar som sker i sjukvården just nu, så väl när det gäller organisatoriska som medicinsktekniska. Inte minst alla IT-baserade system som införs ökar också riskerna i vården. Förändringarna i vården borde innebära förändrade krav på kompetensen, vilket utredningen helt förbisett. Man styr därmed inte mot ökad säkerhet, utan tittar mest på vad som som ska göras när en olycka väl inträffat, säger Iréne Tael.
Hon får medhåll från flera tunga namn. Bland dem återfinns Lars-Åke Brodin, professor i medicinsk teknik på KTH och överläkare på Karolinska sjukhuset, Synnöve Ödegård, forskare och en av få personer i Sverige som disputerat inom säkerhet i sjukvården samt Tore J Larsson, professor i personsäkerhet och arbetsskadeprevention på KTH.
Tillsammans har de riktat kritik mot lagen i ett remissvar till patientsäkerhetsutredningen förslag. Patientsäkerhet måste, med de förutsättningar som gäller för dagens och morgondagens hälso- och sjukvård och enligt deras erfarenhet, styras genom krav på åtgärder av annat slag än de som utredningen föreslår.
– Sjukvården i Sverige har inte ägnat sig särskilt mycket åt säkerhetsforskning. Jämför gärna med trafiken, där färre antal dödsfall trots ökad trafikmängd är resultatet av ett ökat säkerhetsarbete. Faktum är att man har jobbat mycket mer med säkerhets- och riskanalyser i andra branscher. Det behövs även inom sjukvården, för att minska risken för till exempel förväxling av mediciner, patienter och provsvar, säger Iréne Tael.
Hon om någon borde veta. Med mer än 30 års erfarenhet av arbetet med säkerhet vid tidigare Statens kärnkraftinspektion har hon god erfarenhet av just säkerhetsarbete.
En konferens i ämnet patientsäkerhet ska reda klarhet i vad som kan göras för att öka den.
– Den första konferensdagen kommer att behandla vilka utmaningar som finns, och var säkerhetsforskningen befinner sig. Dag nummer 2 kommer att belysa hur läget ser ut i Norden. Till skillnad från Sverige har exempelvis både Danmark och Norge varsitt nationellt centra för patientsäkerhet medan Finland har en nationell strategi för patientsäkerhet. Vi ska också prata om forskning i ämnet samt den kunskapsutveckling som behovs inom vården, säger Iréne Tael.
Nordic Patient Safety Conference är den första i sitt slag i Sverige och äger rum den 20 och 21 maj i Stockholm. Den riktar sig bland annat till högre beslutsfattare. Information om konferensen finns på www.npsc.se.
För mer information, kontakta Iréne Tael på 08 - 790 48 78, 070 - 59 87 57 eller irene.tael@sth.kth.se.
Peter Larsson