Ny mätteknik kan ge förklaring till varför isberg lossnar

Lotusboj med mätutrustning kastas i havet och förankras av ett ankare som kastas i samtidigt.
Publicerad 2019-07-03

Forskare på KTH och Stockholms universitet har utvecklat en ny teknik som under längre tid mäter mycket små variationer i temperatur nära havsbotten. Mättekniken kan ge förklaringar till att isberg lossnar vid glaciärer. Resultaten presenteras i den vetenskapliga tidskriften Nature Scientific Reports.

Jakob Kuttenkeuler , professor vid Farkost och Flyg på KTH.

– Det speciella med den här tekniken är att vi kan skaffa oss långtidsserier av mycket små temperaturvariationer nära havsbotten där strömmar och temperaturer är relativt okända men otroligt viktiga att förstå för att få klimatmodellerna att stämma. Tekniken är pusselbit i maskineriet för att förstå de energitransporter, avsmältnings- och återfrysningsprocesser som bland annat leder till att isberg lossnar, säger Jakob Kuttenkeuler , professor vid Farkost och Flyg på KTH.

Problemet med att isarna smälter och stora isblock lossnar i glaciärer som Antarktis och i Svalbard, vilket kan leda till att havsnivån höjs, är allmänt bekant. Den nya mätteknik som en grupp forskare på KTH och Stockholms universitet tillsammans har utvecklat ökar förståelsen för dessa processer. Forskarna har bland annat genomfört kontinuerliga mätserier av vattentemperaturen vid glaciärerna Tunabreen och

Kronebreen på Svalbards västkust. Resultaten visar att undervattenstemperaturen är den viktigaste faktorn bakom att glaciärerna smälter och minskar i storlek. Men de visar också att den förklaringen inte är lika viktig som man tidigare trott.

– En av de största osäkerheterna när det gäller den framtida havsnivåhöjningen är hur glaciärdynamiken förändras när glaciärerna kommer i kontakt med havsvatten som blir allt varmare. Våra mätningar och resultat kan användas för att förbättra numeriska modeller som beräknar havsnivåhöjningen i framtiden, säger Felicity Holmes doktorand på Institutionen för naturgeografi vid Stockholms universitet och huvudförfattare av studien som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Scientific Reports .

Lotus, som mättekniken kallas, bygger på en mycket noggrann termometer som är anpassad för att placeras på några av de mest ogästvänliga platserna på jorden – på eller nära havsbottnen i polarregioner. Bojar av en fotbolls storlek sjösätts från fartyg eller helikopter och sjunker ned till botten där de via en lina förankras av ett ankare som sjösatts samtidigt. Bojarna innehåller elektronik och batterier för att under en period på upp till 10 år mäta temperaturen med en upplösning på en tusendels grad cirka en gång i timmen.

– Eftersom det är omöjligt att kommunicera från botten måste all data lagras internt. När den förprogrammerade tiden är mogen släpper bojen sin förankring och flyter upp till ytan. När den nått ytan skickar Lotusbojen hem datan i ett antal e-postmeddelanden via Iridiumsatellit till oss på KTH och Stockholms universitet, säger Jakob Kuttenkeuler.

Läs mer om studien i ett pressmeddelande från Stockholms universitet.

Håkan Soold

FAKTA Lotus-teamet

I teamet bakom den nya mättekniken Lotus ingår: Jakob Kuttenkeuler, professor vid Farkost och Flyg på KTH, Nina Kirchner, lektor i glaceologi vid Stockholms universitet, Felicity Holmes, doktorand på Institutionen för naturgeografi vid Stockholms universitet, Jari Krützfeldt, examensarbetare på KTH, Mikael Sundberg, Cadson AB.