Ny satsning bygger morgondagens samhälle
Robotkollegor, självkörande bilar och sociala assistenter – alltfler smarta lösningar tar plats i våra liv. Hur vill vi att morgondagens digitala samhälle ska se ut? Nyinvigda Digital Futures på KTH etablerar en forskningsmiljö med målet att möta stora samhällsutmaningar.
Digital Futures är ett ambitiöst, tvärvetenskapligt forskningsprogram riktat mot alla aspekter av digitalisering, från grundläggande vetenskap till samhällelig påverkan.
Forskningssatsningen blir möjlig genom ett utökat statsanslag på 78 miljoner kronor årligen som en del av regeringens satsning på strategiska forskningsområden, SFO.
Under invigningen av Digital Futures tog flera av talarna upp att pandemin påmint oss om betydelsen och behovet av digitalisering. Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, pekade ut forskningen som avgörande för att klara såväl pågående som framtida samhällskriser.
– Digital Futures spelar en viktig roll i detta, och jag är glad satsningen nu blivit verklighet, sade hon och påpekade att forskningssamarbetet kommer att bidra till utvecklingen inom många områden, inte minst genom att göra det lättare att realisera innovationer i samhällslivet.
Iréne Svenonius, finansregionråd i Region Stockholm, lyfte fram betydelsen av samarbetet mellan universiteten och hälso- och sjukvården, som hon hoppades kan bidra till både ökad effektivitet inom och användarvänliga lösningar för vården.
KTH:s rektor, Sigbritt Karlsson, tog ett vidare perspektiv och hänvisade till FN:s globala mål för hållbar utveckling, där digitaliseringen är ett viktigt verktyg för att nå målen.
– Samarbete är en nyckelfaktor, inte bara inom teknikområdet utan även över ämnesgränser och att involvera både etablerade och yngre forskare. Jag ser fram emot att Digital Futures ska bidra till en hållbar utveckling globalt genom framstående forskning, sade hon.
Brett spektrum
Digital Futures smygstartade för drygt ett år sedan med ett tiotal projekt inom alltifrån digitala assistenter inom äldrevård och hantering av känslig persondata till smart vattendistribution och programmerbart robotikmaterial. I dag pågår och planeras ett 40-tal projekt som involverar ett hundratal forskare.
– Vi samlar forskare och intressenter från ett brett spektrum och kombinerar vetenskaplig excellens och nyfikenhetsdriven forskning med konkreta samhällsutmaningar. Siktet är inställt både på dagens och framtidens behov av teknik för digitalisering, säger Karl Henrik Johansson , föreståndare och professor i nätverksreglering.
Han hoppas att satsningen även fortsatt ska locka till sig en mix av forskare som normalt inte samarbetar.
– Vi har inte, som annars är det traditionella, definierat forskningsområdet utan omfamnar digitaliseringen i stort och frågan om hur den kan transformera samhället. Så det är ett väldigt brett anslag, vilket är en avgörande komponent för att kunna lyckas.
Samverkan står i centrum – över vetenskapliga ämnesgränser, mellan grundforskning och tillämpad forskning och bland forskare, industri och samhälle.
– Att mötas och samarbeta på andra sätt än de traditionella är en förutsättning för att nå framgång. Vi vill skapa nya kontaktytor, genom virtuella kanaler och fysiska träffar, säger Karl Henrik Johansson.
Samhällets behov
Målet är ett ekosystem med gränsöverskridande samverkan som kan generera nya idéer, smarta lösningar och vara lyhört för samhällets behov av digital teknikutveckling.
Forskningsprojekten är indelade i olika typer, en del med grundvetenskapligt fokus och andra som är öppna för att samla unga forskare från skilda discipliner.
Med hjälp av testbäddar och demonstrationer, såväl virtuella som fysiska, vill man snabbare ta steget från teorier och labb till storskaliga projekt och samhällsnytta. Om forskningen ska lösa viktiga samhällsproblem är det viktigt att få möjligheten till tester tidigt i processen, påpekar Karl Henrik Johansson.
– För enskilda forskare kan det vara ett stort steg att exempelvis gå från att simulera en självkörande bil till att testa med verkliga fordon i trafik. Då kan vi bidra med support genom att erbjuda samverkan med erfarna forskare och med partners som har tillgång till testmiljöer.
Om fem år – hur långt har Digital Futures kommit då?
– Då är vi etablerade som en av de främsta forskningsmiljöerna i världen inom digital transformation. Vi har högt tryck från gästforskare som vill komma hit och vi har blivit en naturlig, efterfrågad del av forskningen och utbildningen på KTH med många kontaktytor inåt och utåt. Och med starka relationer till grundutbildningen med flera studenter involverade, säger Karl Henrik Johansson.
Text: Christer Gummeson