Ny teknik ska göra läkemedel effektivare

Arbetet, som utförts i Torbjörn Gräslunds forskargrupp på KTH, har under flera år varit fokus för Johan Seijsing som en del av hans doktorandarbete, och tar avstamp i kunskapen om proteinreceptorer.

– Vårt resultat har sin grund i den forskning som tidigare gjorts om en receptor, ett protein som sitter i våra celler. Denna receptor som kallas FcRn är bland annat ansvarig för att föra över antikroppar mellan modern och fostret så att fostret har ett dugligt immunförsvar vid födseln. Receptorn fyller senare samma funktion vid amning. I vuxen ålder förlänger den tiden som immunförsvarets antikroppar cirkulerar i blodet, säger Johan Seijsing, som jobbar på avdelningen för proteinteknologi på KTH 

Han fortsätter att berätta att det är den här funktionen hos receptorn han och de andra KTH-forskarna nyttjar för att göra läkemedel mera effektiva. 

– Man kan säga att receptorn är lite av en läkemedelstillverkares heliga graal. Den återfinns i princip i hela kroppen, men framför allt så finns den i blodådrorna, vilket är det viktigaste i detta fall. Det vi gjort är att testa miljarder små proteiner som kallas affibodymolekyler för att vaska fram den version som bäst fäster vid receptorn. Denna molekyl, proteintagg, kan sedan sättas ihop med olika proteinläkemedel, berättar Johan Seijsing.

Vad skulle då resultatet av forskningen kunna leda fram till? Jo, mediciner med längre halveringstid i kroppen. Det vill säga att de stannar längre tid i blodet och verkar längre vilket gör att patienten inte behöver ta nya sprutor med läkemedel lika ofta som tidigare.

– Proteinläkemedel behöver injiceras, och vår lilla proteintagg kan kopplas till ett redan existerande läkemedel. Så det första steget vi uppnått, eller bevisat att det är genomförbart, är att patienter inte behöver injicera läkemedel lika ofta som tidigare, säger Johan Seijsing.

Han berättar vidare att han och de andra forskarnas förhoppning är att kunna bidra till framtidens läkemedel.

– Som sagt, proteinmediciner har hittills inte kunnat tas i form som ett piller, som en huvudvärkstablett. Vi hoppas kunna bidra till att proteinläkemedel både ska kunna ätas i tablettform eller till och med inhaleras. Receptorn sitter ju även i lungor och tarmar, säger Johan Seijsing.

Vilka diagnoser kan forskningen då förhoppningsvis ha betydelse för? Torbjörn Gräslund, universitetslektor på avdelningen för proteinteknologi på KTH, nämner bland annat behandling vid kortväxthet, blödarsjuka, cancer och diabetes. Sjukdomar där det råder en obalans beträffande hormoner och där täta injektioner krävs är särskilt relevanta.

– Forskningsresultatet och tekniken är generell och kan väl egentligen användas till väldigt många olika läkemedel, säger Torbjörn Gräslund.

Han avslutar med att säga att en patient som tar ett läkemedel varje dag kan med deras proteintagg som sagt förvänta sig att behöva injicera sig betydligt mer sällan.

– Därmed löper patienten mindre risk att få otäcka bieffekter av ojämna koncentrationer. Forskningsresultatet öppnar också upp för att skapa helt nya läkemedel av proteiner, som man vet har effekt, men stannar för kort tid i kroppen i sin omodifierade form, säger Torbjörn Gräslund. 

KTH-forskarna har precis fått en artikel om forskningen publicerad i den amerikanska vetenskapsakademiens tidskrift Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS. Här återfinns artikeln: bit.ly/1uapXrY

Text: Peter Larsson

För mer information, kontakta Johan Seijsing på 073 - 753 12 04 / seijsing@kth.se eller Torbjörn Gräslund på 08 - 55 37 83 32 / torbjorn@kth.se.