Nytt och noterat

ERC-anslag till robotik och musik

Två forskare vid KTH, Dimos Dimarogonas  och Bob Sturm , har fått de prestigefyllda anslagen ERC Consolidator Grants. Anslaget till Bob Sturm, universitslektor vid Tal, musik och hörsel, går till projektet MUSAiC, om hur man genom dator och AI, artificiell intelligens, kan skapa musik. Forskningen är inriktad på hur svensk, engelsk och irländsk musik kan använda den nya teknologin för att utvecklas. Den artificiella modellen de skapat är baserad på en sorts maskininlärning som upprepar och producerar nya toner utifrån den musik den tidigare har hanterat.

Dimos Dimarogonas, professor vid Reglerteknik, som tidigare även fått ERC Starting Grant, forskar om hur man lär robotar att samarbeta. Inom projektet LEAFHOUND ska han utveckla system där robotar ska kunna bearbeta information från omgivningen och ta flexibla beslut utifrån vad som händer. Inom forskningen utvecklas funktionalitet som gör att robotar kan röra sig i en dynamisk miljö och samtidigt samarbeta med såväl andra robotar som människor.

Bidragen från europeiska forskningsrådet ERC är en del av forsknings- och innovationsprogrammet Horizon 2020. Av drygt 2400 sökande vid årets utlysning fick 301 forskare beviljat anslag med i genomsnitt 2 miljoner euro över fem år. Utlysningen riktar sig till sökande som har potential att bli världsledande inom sitt område.

Hjärtkarta ger insikt om sjukdomar

Michaela Asp  och Stefania Giacomello , forskare inom genteknologi, har i en studie analyserat hjärtats celler under mänsklig utveckling, i syfte att öka förståelse för de genetiska program som är aktiva under vårt utvecklingsstadium, vilket kan ge större insikt i utvecklingen av hjärtsjukdomar. Arbetet har lett fram till en modell i form av en högupplöst cellulär karta över människohjärtat under utveckling. Modellen finns öppet tillgänglig inom det svenska initiativet Human Developmental Cell Atlas  för vidare forskning inom området. Atlasen över hjärtats celler är en del av det internationella Human Cell Atlas projektet med syfte att skapa en omfattande katalog över alla celler i den mänskliga kroppen. Studien är publicerad i tidskriften Cell .

Kunskap viktigare än flygskam

Flygskam har blivit ett begrepp i klimatdebatten. Men när folk slutar flyga av klimatskäl är det inte i först hand för att de skäms. I stället är det ökad kunskap och tankar på nästa generation som väger tungt, enligt en ny studie av bland andra Nina Wormbs , professor i teknikhistoria. Undersökningen "Grounded beyond flygskam" bygger på enkätsvar från närmare 900 personer, som har bestämt sig för att sluta flyga för att minska sina utsläpp av växthusgaser. Studien ges ut av den gröna liberala tankesmedjan Fores i samarbete med European Liberal Forum.

Kemi som minskar plastavfall

Forskningsprojektet Kemisk återvinning som leds av Semida Silveira , professor i energisystemplanering, var en av vinnarna i livsmedelskedjan Lidls tävling Plastutmaningen med syfte att minska plastavfallet. Projektet, med ursprung i ett ex-jobb av Martyna Solis, tidigare KTH-student, och som belönades med 1,4 miljoner kronor, utforskar kemisk återvinning som medel för att förbättra effektiviteten för plaståtervinning och vill öka förståelsen för hur plastflöden kan hanteras.

Ny ledare för Wood Science Center

Eva Malmström Jonsson , professor vid Fiber och polymerteknologi, tidigare prorektor och vicerektor vid KTH, blir ny föreståndare för forskningscentret Wallenberg Wood Science Center. Centret, inriktat på grundläggande forskning, tar fram kunskap som bas för en ny generation av innovativa material från träd, med fokus på nanoteknik och skräddarsydda material från trä, cellulosa, lignin och hemicellulosa.

Med KTH som huvudman, och Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse (KAW) som huvudsaklig finansiär, har forskningscentret tagit fram en rad uppmärksammande innovationer sedan starten 2008, bland annat cellulosatråd baserad på fibriller - ett material starkare än både stål och aluminium - och genomskinligt trä. Eva Malmström tillträder som föreståndare 1 april 2020.

Årets internationella talang

Mehdi Attarpour, tidigare student vid KTH, har fått utmärkelsen International Talent of the Year Award. Mehdi Attarpour, ursprungligen från Iran, har läst KTH:s snabbutbildning i programmering. Utbildningen, Software Development Academy, är en tre månader lång kurs för nyanlända akademiker. Mehdi Attarpour är för närvarande anställd som programutvecklare och prisas för sin snabba karriär. Priset delas ut av SDCN, ett nätverk kopplat till internationella anställda vid Stockholms lärosäten

Text: Christer Gummeson