Ögonkontaktens betydelse för samtalet

NYHET

Publicerad 2015-11-09

Forskare från KTH har fått fem miljoner från Vetenskapsrådet för att forska om människors blickbeteende. När i det mänskliga samtalet uppstår egentligen ögonkontakt? Hur vanligt förekommande är den? Dessa två och andra situationer ögon emellan ska studeras. Forskarna hoppas att resultaten bland annat kommer till nytta i robotutveckling.

– Hittills har det gjorts mycket få upprepningsbara studier runt ögonkontakt. Visst har forskare tidgare studerat ögonkontakt vid mänsklig kommunikation, men då har det främst handlat om två personer som tittar på varandra och manuella och subjektiva noteringar om vårt blickbeteende. Nu kommer vi att använda teknik för ögonspårning från till exempel Tobii, och fler än två personer samtidigt kommer att samtala, säger Jens Edlund.

Han ansvarar för forskningsprojektet "Ögonkontakt i samtal" och är forskare vid avdelningen Tal, musik och hörsel på KTH. Jens Edlund berättar att tidigare studier om två personers samtal oftast varit begränsade till enbart tal, och är främst tillämpbara när de samtalande inte ser varandra, till exempel vid telefonssamtal

– Människan försöker alltid upprätta ögonkontakt vid samtal, och ögonkontakt anses ha stor betydelse för mänsklig kommunikation. Under samtal upprättar och bryter vi omväxlande ögonkontakt med våra samtalspartner. Forskarna menar att vi till exempel söker varandras blick när vi vill få ordet eller när vi vill ha bekräftelse på något vi sagt. Nu är det dags att testa detta i empiriska vetenskapliga studier, säger Jens Edlund.

Det är ovanligt att man tilltalar någon med förnamn, fortsätter han. I stället tittar man personen i ögonen och pratar. Ögonkontakt föregår turskiften, när ordet går över till någon annan. Man möter också någon eller några andras blick för att se om de fortfarande hänger med i samtalet. Man kan se om personerna ser förbryllade ut, eller om de har förstått. Återkoppling är bland det viktigaste med ögonkontakt.

Han berättar att tidigare studier varit av ganska formell kommunikation, till exempel bokning av flygbiljetter. En sådan konversation vet forskarna redan hur den i mångt och mycket ser ut, och därtill är den inte givande. Det forskarna ska göra nu är att studera en hel grupp människor som kallpratar. Sådant snack är roligare, och samtalet kan se ut lite hur som helst.

Den nya kunskapen som projektet genererar blir betydelsefull på flera olika sätt. Det viktigaste för forskargruppen är grundforskningsnyttan av en vetenskaplig beskrivning av hur upprättande och brytande av ögonkontakt sker i i samband med olika händelser i samtal. En sådan beskrivning lägger grunden för fortsatta undersökningar av hur betydelsefulla dessa fenomen faktiskt är och kan ge stöd åt tidigare observationer.

– Det finns en grundforskningsnytta här, och det är kvantifierad ögonkontakt. Var tidsmässigt i samtalet förekommer ögonkontakt? Hur vanlig är den? Det är sådana frågor vi kommer att söka svar på, säger Jens Edlund.

Vidare väntas projektet ge viktiga metodologiska insikter vad gäller registrering av blickrörelser i spontana samtal. Eftersom det inte finns några tillgängliga databaser med denna typ av information blir de data som samlas in även en unik resurs för framtida forskning.

Slutligen kommer projektet flytta fram det aktuella forskningsläget inom talteknololgi och bidra till utvecklingen av mer människolika artificiella samtalspartner, som robotar.

– För tio år sedan bodde robotarna främst i industrin och hanterades av proffs. De var starka, dumma och livsfarliga. År 2015 är läget annorlunda. Det finns en stor mängd robotar bland folk idag. De förstår inte människor, och människor förstår inte robotarna. Vi pysslar ganska mycket med robotar och social robotik. Det är ett stort område som företag som ABB och Ericsson är mycket intresserade av. Det läggs mycket pengar på robotar idag, säger Jens.

Ja, ögonkontakt och blickbeteende rör inte bara människor. Det blir snabbt viktigt även det gäller interaktion mellan människor och maskiner.

– Vi ska inte behöva rätta oss efter robotarna. De måste förstå oss människor. Idag har vi en situation där det blir svårt för en robot att begripa orden "Sluta att göra mig illa". Orden saknar ju betydelse, det blir tomma uttryck eftersom kontext saknas. Det är ju det geografiska rummet som omger oss som bestämmer ordens betydelse, säger Jens Edlund.

En boxningsring har andra förutsättningar än en gräsmatta eller en operationssal. Det är en viss skillnad på betydelse av "Räck mig klubban" på isen i en hockeyrink kontra en godisbutik.

Kan forskarna studera och förstå blickbeteendet kan denna kunskap sedan överföras på robotar, och göra roboten mer social och kommunikationsduglig.

– Om en grupp om fem människor befinner sig i ett rum, och du tittar på en person och tilltalar den, förstår alla fem i rummet vem du talar med. Faktum är att direkt ögonkontakt inte behövs, vårt periferiseende räcker långt, säger Jens Edlund.

Han tillägger att de nyfunna kunskaperna sedan kan appliceras på robotar i spel eller inom vården.

Text: Peter Larsson

För mer information, kontakta Jens Edlund på 070 - 432 41 77 eller jedlund@kth.se.

Till sidans topp