Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida Till KTH:s startsida

”Om 20 år har vi inga mobiler längre”

Publicerad 2019-10-09

Hon kombinerar jobbet som forskningschef inom AI på Ericsson med tillvaron som adjungerad professor på KTH, en dag i veckan.
– Tiden räcker ändå aldrig till – hundra procent på varje tjänst skulle inte vara nog, säger Elena Fersman.

För att göra rätt prioriteringar i sin minst sagt aktiva yrkesvardag brukar Elena Fersman påminna sig själv om att dygnet faktiskt bara har 24 timmar.

– Jag ser till att få tillräckligt med sömn, för att ge vakentiden bättre kvalitet, lägga tid på träning, som gynnar kroppen och hjärnan i längden, och på umgänge med familjen och vänner så klart.

– Så ser jag till att fortsätta kombinera jobbet på Ericsson med mitt KTH-uppdrag – jag vill fortsätta att forska, skriva uppsatser och söka patent, varför skulle jag missa den inspirationen?

Elena Fersman har varit snabb i vändningarna under hela sin karriär. Som 25-åring doktorerade hon vid Uppsala universitet, och sedan några år tillbaka leder hon forskningen inom AI på Ericsson.

Numera är hon på KTH varje onsdag, och hon tar som regel med sig forskarkollegor från Ericsson till KTH-labbet.

– Upplägget med en dag i veckan är bra, eftersom alla inblandade vet att det är onsdagar som gäller. I förra veckan hade vi fullt hus med olika forskare i KTH-lokalerna – en forskningshandledare från industrin, en KTH-forskare, en doktorand från Uppsala… Det är så fint när vi som samlas inte ens tänker på att vi kommer från skilda världar.

”I akademin tänker man annorlunda – där är tankekedjan tio år framåt. Inom företagsvärlden tänker man normalt tre till fem år framåt. Att få vara i den akademiska miljön är så mycket värt för mig”, säger Ericssons forskningschef Elena Fersman.

Just nu jobbar Ericsson på det nya programmet ”Zero Touch Networks”, där man utvecklar teknologier som gör framtidens telekomnätverk autonoma.

– Många fel kan förutspås proaktivt och åtgärdas automatiskt innan de inträffar. Och i situationer när apor eller fåglar förstör antenner på svårtillgängliga platser på jorden kommer vi i framtiden kunna använda oss av robotar och drönare för att återställa funktionaliteten.

– Alla steg, från utveckling till implementering och underhåll, ska kunna köras autonomt, det vill säga självstyrande.

Ser du några risker med AI-tekniken i det allt mer uppkopplade samhället?
– Läget är ungefär lika farligt som när bilarna kom. Jag upplever inte digitaliseringen och AI som något värre hot än så.

Fakta Elena Fersman

Ålder: 41 år
Familj: Man, tre barn i åldrarna 12,11 och 4 år
Aktuell som: Forskningschef för AI på Ericsson. Adjungerad professor inom cyberfysiska system på KTH.
Framtidsplaner: ”Att om några år ha lyckats skala upp det jag gör idag gällande teknikutveckling och innovation med Ericsson och KTH i samarbete. Det vore fint om företag och akademi kunde samarbeta helt sömlöst.”

Elena Fersman konstaterar att ”hypen” runt AI håller på att försvinna.
– Robotar och artificiell intelligens kommer att finnas i alla branscher och företag. Allt som kräver hantering av stora datamängder kommer att medföra AI-lösningar, så ser verkligheten ut.

På hemmaplan lever hon i ett uppkopplat hem med man och tre barn i åldrarna fyra till tolv år.
– Jag är en riktig teknik-optimist, jag är lite galen på så sätt – jag testar allt. Varför inte?

Hur tänker du kring den personliga integriteten och kameratekniken som ofta ingår i smarta lösningar för hemmet?
– Man ska såklart bli medveten om möjligheterna som den moderna tekniken medför. Moderna dammsugare har till exempel ofta kameror nuförtiden, och många prylar ”lyssnar” på allt man säger. Därför är det viktigt med regelverken, säkerhetsstandarder och certifieringar.

Elena Fersman påpekar att det är så gott som omöjligt för gemene man att ha full koll på allt som måste godkännas i olika appar och avtal med ”fine print”.

– De stora industriella bolagen sätter säkerheten först. Och jag tror att vi så småningom kommer att få internationella ramverk som skyddar vår personliga integritet, så stadgar och regler hinner ikapp. Just nu springer teknikutvecklingen före.

Elena Fersmans farfars far, Alexander Fersman, var framgångsrik geokemist i Ryssland i början av 1900-talet och har för henne ”alltid varit en stor idol och förebild”.

Hon berättar att Alexander Fersman under sin livstid skrev ”enormt många vetenskapliga böcker”, och till sin hjälp hade han två stenografister som turades om att snabbt skriva ner det han dikterade.

– Att skriva med fingrarna som vi fortfarande gör, numera via datorer och mobiler, det är ju så gammalmodigt. Visst har vi smarta tangentbord som automatiskt fyller i vissa ord, men det blir ofta fel. Och att prata in texter i mobilen både känns fel och blir ofta fel.

– Om 20 år har vi inte mobiler längre, i alla fall inte i dess nuvarande form.

Hur kommunicerar vi då?
– Genom att koppla upp oss mot teknik som läser av våra hjärnsignaler. Den sortens lösningar forskas det på just nu över hela världen. Det fascinerar mig.

Text: Katarina Ahlfort
Foto: Håkan Lindgren

Elena Fersman föreläser på Giants

Den 9 november föreläser Elena Fersman på The Future Needs Giants – ett heldagsevenemang där tjejer och icke-binära personer får utforska olika teknikområden och lära sig mer om KTH:s utbildningar.

Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2019-10-09