Översvämningshotet mot de strandnära tomterna

Strandnära områden är mer populära än någonsin, och gamla hamnområden i många städer byggs om till bostadskvarter. Problemet är att en hel del kommuner inte tar hänsyn till framtida havsnivåhöjning när hamnkranarna tas ner och bostadshusen växer upp. Det finns kommuner i Skåne som bygger på lägen som inte är lämpliga, och är inte kommunerna förberedda på högre nivåer får det negativa ekonomiska konsekvenser för infrastruktur som vägar, men också natur- och bostadsområden.

Vidare är det bra mycket billigare att förbereda sig redan nu genom god planering än att agera när det väl händer.

– Kommunerna behöver ta hänsyn till risken för högre havsnivåer och dessutom planera för ett längre tidsperspektiv, säger Jacob von Oelreich, forskare på avdelningen för miljöstrategisk analys vid KTH och en av de ansvariga bakom rapporten.

Idag saknas helt långsiktig planering för stigande havsnivåer bortom år 2100. Främst SMHI, Länsstyrelsen i Skåne län och Helsingborgs kommun lyfter fram betydelsen av planering på längre än hundra års sikt. Mycket få kommuner planerar dock för ett längre tidsperspektiv och detta pekar på att samhällets långsiktiga planering för havsnivåhöjning behöver förbättras.

Studien visar också att kommuner och länsstyrelser i södra Sverige efterfrågar en ökad tydlighet från statligt håll. Förutom konkret stöd i form av planeringsunderlag vill man även ha tydliga statliga riktlinjer för planeringen för stigande havsnivåer. Studien pekar därmed på behovet av en statlig strategi för havsnivåplaneringen i Sverige.

SMHI är den dominerande källan till kommunernas uppskattningar av framtida havsnivåer. Spridningen är dock stor mellan olika kommuners uppskattningar, vilket pekar på den osäkerhet som råder om vilken havsnivåhöjning som är rimlig att förhålla sig till. De senaste åren kan en trend skönjas att kommuner utgår från SMHI:s uppskattning om "runt en meters" havsnivåhöjning fram till år 2100.

Ett varmare klimat framöver innebär med all säkerhet stigande havsnivåer. Och samhället behöver förbereda sig på att hantera dessa, trots de osäkerheter som råder kring hur snabb och hur omfattande havsnivåhöjningen kommer att bli. Den största osäkerheten i projektionerna av framtida havsnivåer är hur inlandsisarna på Grönland och Antarktis kommer att reagera på klimatförändringarna. Dessa har reagerat snabbare än vad man tidigare trodde. Under senare tid har allt högre värden angetts i flera artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Här uppskattar man höjningen av havsnivån fram till år 2100 till 1–2 meter för de högsta utsläppsscenarierna. Havet kommer också fortsätta att stiga under många århundraden, även om utsläppen av växthusgaser upphör helt. Den lokala havsnivåhöjningen varierar från det globala medelvärdet och påverkas av flera olika faktorer.

I rapporten från KTH kartläggs hur 33 kustkommuner i södra Sverige hanterar höjda havsnivåer i sin planering och vilka uppskattningar av framtida havsnivåer de utgår ifrån. I studien intervjuas handläggare och ansvariga för havsnivåplanering vid kommuner, länsstyrelser, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) och ett konsultbolag.

Studien har gjorts inom ramen för forskningsprogrammet Climatools, ett tvärvetenskapligt forskningssamarbete mellan FOI, Umeå universitet, KTH och Konjunkturinstitutet. Climatools löper mellan åren 2007 och 2012 och finansieras av Naturvårdsverket.

Här hittar du rapporten: www2.foi.se/rapp/foir3500.pdf

För mer information, kontakta Jacob von Oelreich på 08 - 790 85 32 eller jacob.von.oelreich@abe.kth.se

Peter Larsson