Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida Till KTH:s startsida

Pääbo en av fyra hedersdoktorer vid KTH

Publicerad 2008-09-18

Svante Pääbo, världsledande forskare inom evolutionsbiologi, har utsetts till hedersdoktor vid KTH. Tillsammans med årets övriga tre hedersdoktorer Moshe Ben-Akiva, Margaret H Wright och Rosalind Williams promoveras han i Stockholms Stadshus 21 november.

Gemensamt för hedersdoktorerna är deras kontakter med KTH, med stort värde för forskning, utbildning och erfarenhetsutbyte på olika plan.

Svante Pääbo

Svante Pääbo, professor i arkeologi och molekylärbiologi, leder för närvarande Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig. Han har genom att kombinera arkeologi och moderna molekylärbiologiska metoder gjort revolutionerande upptäcker inom evolutionsbiologin som bland annat lett till ökad förståelse för människans ursprung och utveckling.

Hans pågående gigantiska ansats att kartlägga hela Neandertalmänniskans arvsmassa från arkeologiska fynd uppmärksammades stort i tidskrifterna Nature och Science år 2006. Samma år utsågs Svante Pääbo, som en av ytterst få vetenskapsmän, till en av världens 100 mest inflytelserika personer av American Time Magazine. Pääbos kartläggning utförs med den pyrosekvensering som utvecklats på KTH.

Svante Pääbo fick tidigt insikt om att de stora frågorna inom evolutionsbiologin kunde angripas på ett ingenjörsmässigt sätt. Han överförde de senaste metoderna inom molekylärbiologin till ett nytt vetenskapsområde och vidareutvecklade dessa tekniker för att kunna studera arkeologiska fynd som mumier, mammutar och dinosaurier. Därmed kunde han svara på stora frågor som människans ursprung och den mänskliga talförmågans uppkomst.

Hans akademiska bakgrund inleddes med medicinska studier i Uppsala, där Svante Pääbo också disputerade 1986 med en cellbiologisk fördjupning. Under andra hälften av 80-talet gjorde han de första banbrytande upptäckterna inom det vetenskapsområde som kom att kallas ”ancient DNA”, där Pääbo utgör den klart dominerande pionjären.

Rosalind Williams

Rosalind Williams, professor i teknikhistoria vid MIT, har varit pionjär som kvinnlig akademisk ledare och har främjat ett värdefullt doktorandutbyte mellan KTH och MIT. Rosalind Williams har studerat hur vår teknologiskt präglade livsmiljö vuxit fram och vilka föreställningar och värderingar som legat till grund för den.

Williams kom som forskare till MIT år 1980 till avdelningen Program in Science, Technology, and Society (STS), en av världens ledande forskningsmiljöer inom sitt område. År 1995 utnämndes hon, som första kvinna någonsin, till dekan för grundutbildningen, och genomdrev på den posten betydande förändringar inom MITs grundutbildning.

Efter sin tjänstgöring som dekan blev hon STS-programmets föreståndare fram till och med år 2006. Åren 2005-2006 var hon även ledare för den ansedda teknikhistoriska organisationen Society for the History of Technology, SHOT.

Margaret H Wright

Margaret H Wright, professor vid New York University, har gjort stora insatser för tillämpad matematik i vid mening. Särskilt framhålls hennes stora engagemang i Society for Industrial and Applied Mathematics, en inflytelserik och aktad organisation inom forskningsområdet.

Hon har även verkat för att få in fler kvinnor i det annars mansdominerade området. Hon är medlem i National Academy of Sciences och gör en viktig insats för KTHs forskningscentrum CIAM, Centrum för industriell och tillämpad matematik.

Wright tog sin doktorsexamen i datavetenskap på Stanford University 1976 och var där fram till 1988. Åren 1988-2001 var hon verksam vid Bell Laboratories och är sedan år 2001 professor och prefekt vid institutionen för datavetenskap vid Courant Institute of Mathematical Sciences, New York University.

Moshe Ben-Akiva

Moshe Ben-Akiva, professor vid MIT, är en visionär och ledande person inom transportmodelleringsfältet med starka kopplingar till KTH, svenska transportorganisationer och den svenska telekomindustrin.

Sedan tidigt 1970-tal har han varit den mest inflytelserika forskaren inom transportområdet och en innovatör inom transportsystemsforskning. Med sitt unika bidrag har han lett utvecklingen och tillämpningen av diskret valteori för transportefterfrågemodeller och anses vara upphovsmannen till hela den moderna eran inom detta forskningsområde.

Mer information: Ann Lantz, docent, Skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH, 08-7906817

alz@nada.kth.se

Christer Gummeson

Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2008-09-18