Till innehåll på sidan

Prisas för supervätska

Publicerad 2010-02-01

KTH-forskaren Egor Babaevs arbete uppmärksammades när han i slutet av förra året fick ett stort forskningsanslag från Vinnova för sitt arbete runt supervätskor. Nu är det dags igen.

Egor Babaev, docent i fysik vid KTH.
Egor Babaev, docent i fysik vid KTH.

Den här gången får Egor Babaev ta emot Tage Erlanders pris för naturvetenskap och teknik 2010 för sina forskningsinsatser. Han tilldelas 150 000 kronor med motiveringen "för banbrytande teoretiska arbeten som förutsäger nya materietillstånd i form av supravätskor med nya kvantegenskaper".

Egor Babaev har i sin forskning visat på en ny form av supervätskor. Det är så kallade metalliska supervätskor, som uppkommer i ett flytande metalliskt tillstånd hos väte som bildas när väte utsätts för högt tryck. Den metalliska supervätskan är elektriskt ledande.

I forskningen ingår det att studera ett antal frågeställningar med tänkbara tillämpningar, till exempel nya supraledande material för energiområdet. Som exempel på dess värde kan nämnas att metalliskt väte och andra nya supraledande material är ett forskningsområde som nyligen prioriteras av USA:s energidepartement.

Kvantvätskor som supraledare, det vill säga material utan elektrisk resistans, och supervätskor har för övrigt varit centrala områden i fysiken under lång tid. Tretton Nobelpris har delats ut inom området sedan 1913. I dag är fem sorters kvantvätskor kända: supraledare, superflytande gaser, vätskor och solider, samt kvant Hall-system. Den aktuella forskningen föreslår alltså ett sjätte sådant – metalliska supervätskor.

Priset utdelas vid Vetenskapsakademiens högtidsdag den 31 mars 2010.

För mer information, kontakta Egor Babaev på 073 - 57 37 349 eller babaev@kth.se.

Peter Larsson

Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2010-02-01