Till innehåll på sidan

Radioaktivt slutförvar fräts sönder

Så ser slutförvarskapseln ut
Så ser slutförvarskapseln ut
Publicerad 2009-09-30

Forskare vid KTH har kommit fram till att de kapslar av koppar som svenskt kärnavfall ska placeras i kan fräta sönder alldeles för snabbt. I stället för beräknad livslängd om 100 000 år kan kapslarna kollapsa inom 1 000 år.

Peter Szakalos, korrosionsforskare på KTH
Peter Szakalos, korrosionsforskare på KTH

– Det behövs mycket, mycket tjockare kopparkapslar än de 5 centimeter som i dag är aktuella. 5 centimeter fungerar inte, konstaterar Peter Szakalos, korrosionsforskare på KTH.

Forskningen han och forskarkollegor gjort bygger på studier av kopparmynt som hamnade på botten när regalskeppet Wasa sjönk, och som låg där i 333 år. Anledningen är enkel, miljön för slutförvaring och sjöbotten där Wasa låg är mycket lika varandra.

– De två är så pass lika att Svensk Kärnbränslehantering tycker att man ska använda den här typen av studier för att reda ut hur det ligger till med Korrosion. Det är en så relevant miljö som det kan bli, säger Peter Szakalos.

Han tillägger att det kan behövas uppemot en meter kopparmetall för att klara 100 000 år. Dessutom tillkommer ytterligare en besvärlig faktor. Kopparkapslarna värms upp av det radioaktiva kärnavfallet inuti dem, och varm koppar korroderar ännu snabbare.

– Det innebär att kapslarna i värsta fall kan kollapsa inom 1000 år, säger Peter Szakalos.

Han tillägger att Svensk Kärnbränslehantering från början sade att kopparkapslar behövde vara 20 centimeter, men redan då var forskare från KTH skeptiska.

Att rekommendationerna för kopparkapslarnas storlek har ändrats har att göra med flera faktorer. Huvudorsaken är en besvärlig tillverkningsprocess av tjocka kapslar, men kopparpriset spelar förmodligen också en viss roll.

En tidigare rapport från KTH forskarna om korrosion av koppar har helt tillbakavisats. Bland annat har kritik riktats mot att mynten på Wasa ska ha haft olika tjocklek på grund av ojämn tillverkningprocess. Men det tillbakavisas av Peter Szakalos.

– Kopparmynten är väldigt jämna och fina, eftersom man vid tiden för Wasas förlisning hade lärt sig att använda valsning vid pengatillverkning. Mynten är jämntjocka, säger Peter Szakalos.

För mer information, kontakta Peter Szakalos på szakalos@kth.se eller 0707 - 53 79 46.

Innehållsansvarig:press@kth.se
Tillhör: Aktuellt
Senast ändrad: 2009-09-30