Till innehåll på sidan
Åtta av tio ingenjörsstudenter som lyckas med sina studier har högutbildade föräldrar. (Foto: Jann Lipka)

Rätt föräldrar bäddar för framgång

Publicerad 2018-10-30

Hälften av dem som börjar en civilingenjörsutbildning hoppar av. Fler skulle lyckas med studierna om de förstod koderna för hur man pluggar, enligt en undersökning från KTH.

Susanne Engström.

Goda förkunskaper i matte, teknik och naturvetenskap räcker inte alltid för att nå fram till en ingenjörsexamen. Minst lika viktigt är att passa in i studiekulturen och veta hur man ska prioritera och välja bort i ett bitvis högt studietempo.

– Det är viktigt att känna sig trygg i miljön, förstå yrkesrollen och hur utbildningen fungerar i syfte att nå slutmålet som ingenjör. Annars är det lätt att man ger upp när motgångarna kommer, säger Susanne Engström , forskare i utbildningsvetenskap och didaktik, i en intervju för KTH:s personaltidning Campi .

Genom en enkät ställd till civilingenjörsstudenter med två år kvar av utbildningen på elva lärosäten har hon kartlagt vilka som lyckas med studierna och vad som ger framgång och inspiration. Svaren, som sammanställts med uppgifter från SCB, tecknar en bild av nio olika studenttyper.

Gemensamt för åtta av nio studenttyper är den akademiska bakgrunden – nära 80 procent av studenterna har minst en högutbildad förälder, ofta en ingenjör.

– Har man med sig den här bakgrunden är man inne i systemet på en gång när man börjar en utbildning. Det är lättare att hantera upplevelser av att man inte fattar något av matten eller vad som är meningen med vissa kurser – man kan söka stöd hemma eller i sitt sociala nätverk.

Endast 51 procent av dem som börjar en civilingenjörsutbildning tar ut en examen, enligt siffror från SCB. Många hoppar av för att de inte når sina studieresultat eller inte tycker att utbildningen är något för dem.

Undersökningen vid KTH bekräftar bilden av vilka som lyckas, att ingenjörsyrket ofta går i arv, och att många kvinnliga studenter väljer bort de traditionellt manliga ingenjörsområdena. Om man vill bryta mönstren måste lärosätena bemöta studenterna på ett annat sätt, enligt Susanne Engström:

– Betydligt fler skulle kunna klara av att gå i mål. Det handlar om att förstå studenternas behov och utgå från deras funderingar, att vägleda så att de får rätt förhållningssätt och en insikt om hur kurser och ämneskunskaper passar in, hur den röda tråden ser ut på vägen mot en examen.

Text: Christer Gummeson

  • I studien , publicerad i International journal of technology and design education undersöks civilingenjörsstudenter som tar sig igenom sin utbildning – vilka de är, varför de söker och varför de lyckas. En enkät gick ut till drygt 4300 studenter.
  • Avhopp: En SCB-rapport  visar att av nybörjarna på civilingenjörsprogrammen läsåret 2008/2009 var det 51 procent som hade tagit ut sin examen till och med läsåret 2015/2016.
Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2018-10-30