Renat skogsavfall ger framtidens hållbara produkter

– Det här är ett riktigt forskningsgenombrott, säger Martin Lawoko, universitetslektor på KTH och den som lett forskningsarbetet.

Han berättar att han och de andra forskarna bara befinner sig i början av en ny tidsepok vad gäller den största restprodukten som våra skogar ger. Generellt sett har det fram tills idag inte funnits någon tillämpning för ligninet. Detta samtidigt som det pågått mycket forskning om det i världen.

Att forskningen fram till idag inte burit frukt beror bland annat på att materialet är heterogent, det vill säga är en blandning av molekyler med olika kemiska egenskaper. 

Det som gör KTH-forskarnas studie unik är att de kommit på ett sätt att separera ligninet till ett homogent utgångsmaterial och därmed öppna för möjligheterna för att kunna modifiera ligninet vidare till funktionella material.

– Dels kan vi rena lignin med en miljövänlig metod, dels kan vi ge lignin nya kemiska egenskaper på ett kontrollerat sätt. Det gör att forskningen kan användas för att utveckla lignin för helt nya produkter, till exempel för specialkemikalier och bioplaster.

Möjligheten att använda lignin i framtagningen av just bioplaster och andra applikationer innebär enligt Martin Lawoko ett stort bidrag till bioekonomin eftersom man kan ersätta fossilbaserade material och bränslen.

– Det här är bara början. Möjligheterna med det nya konceptet är stora och kommer att utforskas vidare.

Någon brist på råvara råder inte. Lignin utgör runt en fjärdedel av trä och är en restprodukt när man framställer pappersmassa.

– Från den så kallade kraftprocessen - vilket ligninet vi forskat om kommer - produceras 70 miljoner ton per år i världen. Ungefär fem procent av detta kommer från Sverige. Här finns det en stor potential.

Så långt som att börja räkna på kostnader för renandet har forskarna inte kommit, och ännu har man ingen uppfattning när forskningen kan realiseras i verklig produktion av till exempel bioplaster.

– Vårt framtagningssätt är emellertid unikt då vi bara använder gröna kemikalier som dessutom kan lätt återvinnas. Det är en bra start.

Han tillägger att forskningsstudien är unik också på grund av det breda kunskapsområde som finns på Wallenberg Wood Science Center. 

– Här har kunskap i träkemi, polymerkemi och materialvetenskap används för att få en helhetsbild över hur materialegenskaperna påverkas av dels molekylstruktur och dels molekylstorlek. Sådana grundläggande frågor är viktiga för att få till lämpliga applikationer.

Forskningsstudien har publicerats i JACS, en aktad tidskrift för det amerikanska kemisamfundet. Här är en länk till den vetenskapliga artikeln .

Fotnot: Lignin är ett samlingsnamn på en serie kemiska föreningar som ingår i växters cellväggar. Lignin är precis som cellulosa en av träets beståndsdelar, och bidrar till att ge trä dess styrka.

Text: Sabina Fabrizi / Peter Ardell

För mer information, kontakta Martin Lawoko på 08 - 790 80 47 eller lawoko@kth.se.