Risk för vattenbrist i sommar

Vattenbristen gäller framför allt de stora grundvattenmagasinen, som lokalt har de lägsta nivåer som man någonsin har uppmätt. I allmänhet är det dessa magasin som står för den kommunala vattenförsörjningen. För att de ska fyllas på krävs en nederbördsrik höst och en snörik vinter, enligt Bo Olofsson.

Små grundvattenmagasin som många enskilda brunnar, främst borrade brunnar, hämtar vatten kan fyllas på relativt snabbt om det regnar mycket, påpekar han.

– Men om det blir en torr sommar kan säkert många enskilda vattentäkter sina under sensommaren. Men här spelar de lokala nederbördsförhållandena och de hydrogeologiska förutsättningarna en stor roll. Så förhållandena kan variera väldigt mycket mellan olika platser, säger Bo Olofsson.

Landets kommuner måste på sikt förbereda sig och planera bättre för extremsituationer, menar han. Det gäller såväl längre tider av torka som häftiga skyfall som kan leda till översvämningar. Till exempel skulle man kunna fylla på grundvattenmagasinen på konstgjord väg. Detta kan göras genom att man ökar infiltrationen av ytvatten – det vill säga vatten från sjöar och vattendrag – till grundvattnet vid de tillfällen då det finns ett överskott av ytvatten. En annan mer kortsiktig lösning är att kommunerna, som man har gjort i vissa områden, inför restriktioner för vattenanvändningen, exempelvis när det gäller bevattning.

– I värsta fall kan man behöva tvångsvis minska vattenförbrukningen, till exempel genom att sänka vattentrycket i ledningarna. Förhoppningsvis behöver man inte ta till sådana drastiska åtgärder i år. Men erfarenheter från bland annat Örebro visar att information och restriktioner när det gäller vattenanvändningen ger märkbara resultat i vattenförbrukningen, säger Bo Olofsson.

Bo Olofsson och hans kollega Imran Ali Jamali på avdelningen för mark- och vattenteknik på KTH har undersökt om och i så fall var det skulle vara möjligt att anlägga grundvattendammar som skulle kunna säkra tillgången på grundvatten.

– Det kan vara enkla plastmembran som stoppar upp det naturliga vattenflödet mot lågpunkterna, bland annat havet, för att i stället skapa ett magasin av grundvatten. Tekniken finns i länder som Indien och Japan, säger Bo Olofsson.

Tillsammans med Imran Ali Jamali har han utvecklat metodik och modeller som använder befintliga databaser – till exempel av geologi, topografi och markanvändning – för att analysera lämplig lokalisering av sådana grundvattendammar. De har kommit fram till dessa dammar kan vara lämpliga att använda bland annat i kustområden.

– Förutom att vara sötvattenmagasin kan de skapa ett grundvattentryck som håller tillbaka det salta grundvatten som annars riskerar att tränga upp och skada bergborrade brunnar. För närvarande pågår ett examensarbete i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet med syfte att undersöka om sådan teknik kan användas för att förstärka vattentillgångarna på sydligaste Gotland, säger Bo Olofsson.

Vad kan man göra själv som privatperson för att minska risken att bli utan vatten i sommar?

– Har du en egen brunn är det kanske bra att passa på att sätta in snålspolande munstycken i dina kranar. Och framför allt är det viktigt att tänka på hur stor din vattenförbrukning faktiskt är. I allmänhet går förbrukningen att minska väldigt mycket utan att det egentligen inverkar på bekvämlighet och standard. Undvik bevattning i onödan, diska inte under rinnande vatten, fyll disk- och tvättmaskiner. Det vill säga ganska enkla och generella råd. Tänk på att vatten är ditt viktigaste livsmedel och behandla det därefter. Är du ansluten till gemensam vattenförsörjning så är det viktigt att du följer de råd och riktlinjer som ges, exempelvis på kommunens hemsida.

Lyssna på Bo Olofsson i podcasten KTH Tech Talks

Text: Håkan Soold

Fakta:

Om man räknar med det vatten som gått åt till produktionen av den mat vi äter och de prylar vi konsumerar gör varje svensk i snitt av med 6 000 liter vatten per dygn.