Så här ska fler få bättre studieresultat
NYHET
Den digitalisering som nu sker av skolor och universitet leder till att stora mängder data om elever och studenter samlas in. Sådana data kan användas för att förbättra undervisning och utbildning, både vad gäller individens lärande, utbildningsprogrammens kvalitet och undervisningsmiljöer. Då samhället står inför stora utmaningar när det kommer till undervisningskvalitet, behov av livslångt lärande och integration av många nyanlända människor, är anslaget välkommet enligt KTH-professorn Gunnar Karlsson som är ansvarig för forskningsprojektet "Svenska utbildningsdata".
– Utbildningssektorn har varit underdigitaliserad och har mycket att vinna på att utnyttja data som numera samlas in av olika system. Det handlar om frånvaro, betyg, provresultat, användning av nätmaterial och mycket annat. Men det är olika system som används för undervisning och för officiell skoldata. Därför är det viktigt att kunna sammanställa dem så att det exempelvis går analysera skolresultat och frånvaro tillsammans för att finna tidiga tecken på misslyckanden, säger Gunnar Karlsson.
Genom data kan helt nya sätt att se hur utbildningsprocessen fungerar erhållas, och en ögonblicksbild här och nu av undervisningen ges. Snabbare återkoppling och tydliga orsakssamband kan skynda på det pedagogiska förbättringsarbetet för att möta behovet av högklassig undervisning i alla utbildningssammanhang. Enligt Gunnar Karlsson behövs det evidens för att skilja ut det som fungerar från intressanta men overksamma ansatser.
Inom ramen för forskningsprojektet samlas utbildningsaktörer från alla utbildningsbranscher för att driva på användningen av data och för att därigenom förbättra undervisningen i Sverige på bred front. Det handlar om både privata och offentliga aktörer med verksamhet inom allt från grundskola och gymnasium till universitet, SFI och yrkesmässig fortbildning.
Gunnar Karlsson berättar vidare att det idag saknas sammanställningar av tillgängliga datamängder, metoder och analysverktyg. Ett syfte med forskningsprojektet är alltså att sammanställa och öppna upp mängddata så att datadrivna appar kan stödjas utan att utvecklaren av appen behöver samla in dem.
Projektet ska även visa på verkningsfulla användningar av data för bättre undervisning, tillhandahålla analysmetoder och ta fram branschstandarder för dataanvändning för utbildning.
– Detta är basen för datadriven innovation. Det går inte säga idag vad de faktiska användningarna blir. Genom öppna data kan vi släppa loss den kreativiteten. Visionen är att utveckla en verktygslåda för olika utbildningsändamål som är tillgängliga för alla.
Vinnova satsar sammanlagt åtta miljoner kronor på forskning om möjligheterna att använda data som samlas in av staten. Anslagen går till såväl brottsprevention och hållbar utveckling som till forskningsprojektet "Svenska utbildningsdata - Datadriven innovation för världsledande utbildning" som leds av KTH.
Projektet erhåller 2,2 miljoner kronor från Vinnova och förutom KTH, som leder arbetet, ingår även RISE SICS, Almega Utbildningsföretagen, Konkret Utveckling, Lernia, Sanoma Utbildning, Academic Work Academy och Mälardalens högskola.
Text: Peter Ardell
För mer information, kontakta Gunnar Karlsson på 08 - 790 42 57 eller gk@kth.se.