Så ser framtidens bemannade rymdfart ut
Om 20 år kan du checka in på hotell på månen. Eller varför inte ta en enkel runt månen.
– En vanlig missuppfattning många människor har är att USA slutat med bemannade rymdfarkoster. Det är fel. Det utvecklas just nu ett antal nya rymdfarkoster för såväl forskning som rymdturism, säger Christer Fuglesang.
Han är Sveriges hittills enda astronaut, adjungerad professor på KTH, föreståndare för KTH:s rymdcenter och involverad i en rad olika forskningsprojekt med anknytning till rymden och rymdfart.
Christer Fuglesang har även tagit fram en universitetskurs om bemannad rymdfart som han håller vid KTH.
– Målsättningen med kursen är att ge övergripande förståelse för vad som är speciellt med bemannade rymdresor. Det är också viktigt att belysa de ekonomiska och politiska frågor som i allra högsta grad styr utvecklingen för bemannad rymdfart, säger Christer Fuglesang.
God koll på vilka problem som måste lösas för att bemannad rymdfart ska komma på bred front, det har han. Biljettpriset är förstås fortfarande den största flaskhalsen.
Elon Musk, mannen bakom elbilen Tesla och företaget SpaceX, håller dock på att bygga enklare rymdraketer. Det handlar om att starta tillverkning av dessa raketer enligt löpande band-principen för att få ner kostnaderna.
– Elon Musk tittar också på hur man kan tillvarata det första raketsteget i stället för att, så att säga, kasta bort det. Där finns idéer om att raketsteget ska kunna landa själv och sedan återanvändas. Han vill kapa kostnaden så att det kommer ner till en tiondel av dagens pris, säger Christer Fuglesang.
Han tillägger att ny teknik är den bästa vägen runt kostnadsproblematiken. Samtidigt måste rymdindustrin satsa på säkerhet. En säkrare rymdfart erhålles genom att flyga så mycket som möjligt. Det är svårt att kunna förutspå och gissa sig till alla eventuella fel. Tekniken måste vara robust.
Ett av de forskningsprojekt som Christer Fuglesang varit involverad i rör hälsa i rymden. Tillsammans med några andra forskare jobbar han med att undersöka vad som orsakar de ljusblixtar i ögonen som rymdfarare upplever.
– Strålningsmiljön är 50 gånger högre i rymden än på jorden och astronauter kan tillbringa månader i rymden. En del partiklar går rakt genom skrovet och även människokroppen. När de penetrerar ögat upplever astronauten en ljusblixt, ett vitt streck genom synfältet. Jag har väl själv varit med om detta ett hundratal gånger och detta är något även rymdturister kommer att få uppleva. I vår forskning undersöker vi vad som händer i ögat, säger Christer Fuglesang.
Han berättar att ju fler professioner som kommer ut i rymden, desto fler problem kan upptäckas och lösas. Det är alltså ingen slump att de astronauter som skickats upp har olika typer av yrken. Allt från partikelfysiker till läkare och veterinärer.
Hur är det med bemannade resor till Venus då?
– Det är mer ogästvänligt på Venus än på Mars. Att få något alls att överleva där längre än några timmar är extremt klurigt. Det är 460 grader varmt på planeten, och luftrycket är 90 gånger så högt som på jorden, berättar Christer Fuglesang.
Tror du rymdsemestrar kommer att bli något resebyråar säljer i framtiden? I så fall när kommer detta att ske?
– Ja. Över 700 biljetter har sålts till människor för att de ska kunna göra så kallade rymdskutt. Självklart kommer prislappen att vara fortsatt hög ett tag, men möjligheten att boka en vecka på rymdhotell ligger nog bara tio år bort eller så. Ett par år efter det är nog ett semestervarv runt månen aktuellt, och om 20 år möjligheten att bo på hotell på månen, säger Christer Fuglesang.
När det gäller rymdskutt, att man åker upp på cirka 100 kilometers höjd, finns långtgående planer på att detta även kommer att kunna erbjudas i Sverige av Virgin Galactic. Även andra företag som World View Enterprises, som skickar upp ballonger till kanten av rymden, kan i framtiden vilja erbjuda dessa resor från vårt land.
Dock finns det lagar och regler som måste ses över för att möjliggöra denna typ av resor.
Christer Fuglesang hade senast för några veckor sedan ett möte med politiker från olika departement för att utveckla de legala aspekterna som finns runt rymdfärder, särskilt med tanke på rymdturism.
– Det är viktigt att det finns ett regelverk så att dessa rymdskutt ska kunna ske från Sverige, säger Christer Fuglesang.
Anledningen är enkel. Vad som händer inom rymdturism spelar roll för rymdforskningen, och vice versa. Här sker en korsbefruktning.
– Det utvecklas en massa nya rymdfarkoster som kan ta människor i till exempel i omloppsbana runt jorden. Företagen som utvecklar dessa vill tjäna pengar. Så vad farkosterna används till – forskning eller nöjesresor – är ointressant för tillverkarna. Vidare ger NASA utvecklingsbidrag till företag för att få service och uppdrag utförda, säger Christer Fuglesang.
En marknad för rymdturism finns onekligen. Förutom de 700 rymdskuttsbiljetterna har ett antal personer har köpt resa tur/retur till Internationella rymdstationen, ISS.
– Hotellmagnaten Robert Bigelow siktar på att bygga det första rymdhotellet. Ja, i form av en rymdstation. De har redan skickat upp testmoduler och tekniken ska testas på ISS, berättar Christer Fuglesang.
Rent forskningsmässigt håller NASA på att bygga en ny jättestor raket vid namn Space Launch System, SLS. Till den ska rymdkapseln Orion fästas. Orion har kapacitet att ta fyra astronauter till månen, något som är planerat ske runt år 2021.
Text: Peter Larsson