Saabs teknikchef får KTH:s guldmedalj i industrisamverkan

– Fantastiskt kul och lite överraskande.

På vilket sätt samverkar du med KTH. Vilka delar av KTH och vilka verksamheter på KTH har samarbeten med?

– Som teknikchef på Saab har jag ett övergripande ansvar för alla våra universitetssamarbeten. I Sverige är KTH, tillsammans med Chalmers och Linköpings Universitet, våra främsta samarbetspartner. Mina kontakter är främst med delar av universitetsledningen. Detta för att säkerställa att samverkan fungerar bra.

KTH och Saab slöt ett avtal om fördjupat samarbete 2013 och där är du med inom ramen för ledningsdialogen. Kan du berätta vad detta samarbete går ut på?

– Samarbetet mellan Saab och KTH leds med den äran av Stefan Andersson från Saab och Johan Blaus och Dan Zenkert från KTH. Det är brett samarbete och täcker allt från flyg- till undervattensteknik, både i Sverige och internationellt. Vi har en rad verktyg i samarbetet, främst industridoktorander och adjungerade professorer men även gemensamma artiklar, föreläsningar av Saabpersonal, examensarbeten, stöd för livslångt lärande, med mera.

Vad betyder det här samarbetet för dig och för Saab?

– Samarbetet är mycket viktigt för Saab ur en mängd olika synvinklar. En är rekrytering. KTH är en av våra viktigaste rekryteringskällor. En annan del är forskning. Med samarbetet får vi koll på forskningsfronten. Internationellt samarbete är en annan viktig del. Vi samarbetar inom flygforskning exempelvis i Brasilien. Livslångt lärande är också ett viktigt område. Halveringstiden på kunskap blir bara kortare och kortare. Våra ingenjörer måste få kontinuerlig hjälp att bättra på sina kunskaper.

I beslutet om att du får KTH:s guldmedalj i industrisamverkan står det att din största utmaning är att ”Säga nej till folk. Det finns så oändliga möjligheter att det gäller att välja rätt”. Kan du utveckla och konkretisera det resonemanget?

– Hmm, har jag sagt så? Fast någon sanning finns väl i resonemanget. Med ändliga resurser blir det viktigt att välja rätt. Samtidigt så måste man i forskning våga sikta högt och man kan inte räkna med att alltid lyckas. Tvärtom så lär man sig ofta mer av sina misslyckanden.

Du har haft en viktig roll för att KTH har fått projekt som Swedish Maritime Robotics Centre (SMaRC) och Wallenberg Autonomous Systems and Software Program (WASP) där SAAB också medverkar. Kan du berätta lite om detta?

– När det gäller SMaRC gav jag väl lite inspiration till Roger Berg hos oss och Jakob Kuttenkeuler på KTH genom att berätta hur industri och akademi arbetat långsiktigt inom flygområdet och hur det arbetssättet kan tillämpas inom undervattensdomänen. Roger och Jakob gjorde sedan allt arbete med ansökan. Det är deras förtjänst att vi blev så lyckosamma och nu har ett industriforskningscentrum i området.

– WASP-programmet hade en lite annan start. Sara Mazur, Ericssons forskningschef, och jag blev tillfrågade av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse hur vi såg på industrins viktigaste forskningsutmaningar. Vi var helt eniga i vår syn. Mjukvara och ökad grad av automation är viktigast. Ett halvår senare var stiftelsen igång med Sveriges största forskningsprogram. Jag har sedan fått privilegiet att sitta i styrelsen för programmet vilket har varit fantastiskt kul. Vi är nog också allt lite stolta med vad vi lyckats få till hittills. Mer än 100 doktorander i en forskarskola där nästan hälften kommer från industrin (Saab är bäst i klassen med åtta industridoktorander), en rad lyckade internationella rekryteringar (varav två riktigt duktiga mjukvaruforskare till KTH, Benoit Baudry och Martin Monperrus, som nu har ett tätt samarbete med Mats Jonsson hos oss) och två spännande demonstrationsarenor där forskarna kan testa sina idéer tillsammans med industrin.

Pontus de Laval mottar KTH:s guldmedalj i industrisamverkan vid promotions- och installationshögtiden i Konserthuset fredag 17 november.

Håkan Soold