Scanias långtradare på KTH

– Ja, det avtal som nu skrivits på innebär finansiering från 2006 till 2024. Det kanske är rekord för ett sammanhängande projekt? Jag är väldigt stolt över att Scania tar två miljoner per år direkt ur sin egna kassa för att stötta min verksamhet. Mitt första direkta samarbete med Scania var 1995, med ett projekt inom transmissionsutveckling. Jag har till idag haft kontinuerlig kontakt med Scania sedan 24 år.

Vad ska finansieringen användas till är det tänkt?

–Det är för att stötta den professur jag innehar, Sverker Sjöströms professur i tillförlitliga konstruktioner. Enligt tilläggsavtalet med Scania skall finansieringen "disponeras av innehavaren efter vad denne finner lämpligt för ämnets utveckling". För mig betyder det doktorandprojekt, en del kursutvecklingskostnader och tredje uppgiften.

Att undervisa är viktigt för dig. Kan du berätta mer om ditt kall?

– Absolut, det ser jag som det viktigaste jag gör. Forskningen ger fler "kickar", så är det ju. Men undervisningen påverkar både mer och fler. Redan som doktorand började jag som föreläsare. Det har jag naturligtvis fortsatt med, men jag har också engagerat mig inom utbildning på andra sätt; studierektor GRU och för FuFo, ansvarig för specialiseringen i hållfasthetsteknik, PA för civilingenjörsprogrammet för teknisk fysik. Men summerar jag allt är min viktigaste insats att jag utformat en kurs för blivande beräkningsingenjörer. Den har jag hållit de senaste 12 åren. Den ger bra hållfasthetsmetoder och tänkande för industriella tillämpningar. Det är nu 229 färdiga ingenjörer som gått kursen. 

På vilket sätt kommer hållfasthetsläran in i det omfattande arbetet med att elektrifiera fordonsflottan som många tillverkare, däribland Scania, arbetar intensivt med just nu?

– Med hjälp av vårt ämne kan man utforma uppbyggnaden av batteriernas elektrodmaterial så att batterierna inte spricker när de sväller och därmed förlänga livslängden och förbättra prestandan. Vidare kan vi hjälpa till med beräkningar för utformningen av "batterilådor" så att de samverkar maximalt med strukturen och samtidigt ger batterierna de bästa förutsättningarna. Det senare sköts alldeles utmärkt av utexaminerade ingenjörer från KTH.

Berätta kort om det viktigaste som händer inom ditt forskningsfält för närvarande samt varför!

– Det jag mest håller på med är "beräkningskedjor", för att simulera en konstruktions tillförlitlighet. Det är främst två områden jag jobbar med. Det första handlar om spridning hos livslängden: När går konstruktionen sönder om den belastas många gånger? Det andra handlar om spridningen hos produkter: Hur bra blev tillverkningen och hur använder kunden produkten? Sen försöker vi slå ihop dessa två så att spridningen från både material och produkt kommer med.

Text: Peter Ardell

För mer information, kontakta Mårten Olsson på mart@kth.se.