Skon som räddar liv

NYHET

Publicerad 2014-01-02

Med KTH-utvecklad teknik ska fler liv kunna räddas ur bränder. Samtidigt får brandmännen en säkrare arbetssituation. Det är en liten inbyggd dator i brandmannaskon som gör att räddningsledaren kan följa brandmännens rörelser vid samordning av insatsen. Det handlar om positioneringsteknik, utan infrastruktur, som klarar extrema miljöer.

Rökdykare testar positioneringssystemet 25 meter under jord.
Rökdykare testar positioneringssystemet 25 meter under jord. . (Fotograf: Erik Groundstroem)

KTH-forskare har utvecklat teknik som underlättar för räddningsledare att samordna insatsen vid en brand. Eld, rök och ingen sikt. Brandmännens arbetsmiljö är extrem. Den nya tekniken, en liten dator med tillhörande sensor fäst inne i skon och en sändare på axeln, berättar brandmännens position. Tekniken trotsar hettan samt den påfrestning som blir på skon när brandmän sparkar in dörrar. Ingen infrastruktur behövs, tillskillnad från GPS, och därför fungerar positioneringen även inomhus som i gallerior eller tunnelbanor. Även långt nere under marken. I gruvor till exempel. 

Systemet vet precis vart varje brandman befinner sig under en insats. Det är skosensorerna som berättar positionen, rörelsehastigheten och riktningen. Det är den lilla axelmodulen som relaterar den enskilde brandmannens position till kollegorna och som sänder informationen via radioteknik till räddningsledaren – och till övriga brandmän om man så vill. Räddningsledaren får överblick av hur räddningspersonalen rör sig och kan styra insatsen, även långt från händelsen. 

– När brandmännen kan jobba säkrare och effektivare kan också fler liv räddas, säger Peter Händel professor i signalbehandling på KTH.

För ett år sedan berättade vi om ”den datoriserade dojan” som utvecklats på KTH. Uppfinningen har nu vidareutvecklats bland annat till ett sammankopplat ledningssystem. Systemet har testats med rökdykare i realtid 25 meter under jorden. Resultatet visade på mycket god precision i positioneringen som sker i höjd och sidled. 

Peter Händel har tillsammans med KTH-forskaren John-Olof Nilsson och Jouni Rantakokko, forskare på KTH och forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), liksom med övriga i forskarlaget, utvecklat tekniken för ledningssystemet. 

Positioneringsmöjligheten kan även användas av andra räddningsgrupper – som polisens och militärens insatsstyrkor eller av sjukvården vid större olyckor till exempel. Även räddningsarbete långt under marken, som i gruvor, kan underlättas av att kunna positionerna både arbetare och räddningsteam utan att utbyggd infrastruktur behövs.  

Skiss av sulan som utvecklas.
Skiss av sulan som utvecklas.

Nästa steg för forskarna är att sensorn ska kunna bli en del av en sula. Det ökar flexibiliteten och öppnar upp för fler användningsområden, än när den behöver byggas in i en klack. Tanken är också att sulan ska alstra sin egen strömförsörjning. Sulan utvecklas utifrån brandmännens skor, men ska bli så tunn att den kan användas även i vanliga skor. 

Forskningsprojektet kring ledningssystemet sker i samarbete med Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), svenska räddningstjänster och med det Indiska universitetet Indian Institute of Science (IISc) i Bangalore.

Fler områden som kan ha nytta av positioneringstekniken

Den lilla sensorn i skon mäter noga förflyttning av foten och riktningens förändringar. Det spelar ingen roll om skobäraren går, springer, hoppar eller ålar. Därför finns det fler tänkbara användningsområden.  
  • Forskare inom beteenden kan dra nytta av data kring rörelser och förflyttningar.  
  • Symptom som tyder på Parkinsons sjukdom ger exempelvis stabilitetsproblem och kan identifieras i tidigt skede med hjälp av tekningen. 
  • Med data om hur en person rör sig i vardagen kan läkare får indikation på hur en patient mår eller hur väl det fungerar för en äldre person som vill bo hemma längre. Det kan ske bland annat genom analys av hur rörelsen ser ut och hur lång tid det tar att förlytta sig i hemmet. En signal kan gå till patienten själv om att det är dags för förändring. Det kan handlar om att skaffa käpp eller rullator till exempel eller kopplat till andra hjälpmedel eller mediciner. Sker ett fall kan tekniken känna av det och larma.
  • Idrott är att annat område där positioneringstekniken kan komma till nytta. Med en detaljerad bild av förflyttning och information kring fotens rörelser kan idrottaren mäta sina egna rörelser och analysera om dessa kan optimeras för förbättrad prestationen eller för att minska skador.

För mer information kontakta Peter Händel professor i signalbehandling på KTH på 070-288 75 95 alternativt ph@kth.se.

Jenny Axäll