Sommarkurs i labbet lockar unga

Utanför de stora fönstren i Skolan för kemivetenskaps kurslabb faller ett kraftigt sommarregn. Men det bekommer inte eleverna som arbetar vid värmeplattorna på labbänkarna. Här pågår livliga diskussioner. ”Hur varm får mjölken vara?”, frågar någon. Svaret kommer snabbt: ”Inte för mycket värme, då dör bakterierna”.

Vi besöker sommarforskarskolan på femte dagen av nio. I dag står yoghurtlabb på schemat för åttondeklassarna som i ett experiment blandar mjölk och mjölksyrabildande bakterier. Syftet med övningen är att visa hur en jäsningsprocess går till och hur en bakteriekultur växer.

Sommarskolan, som arrangeras i samarbete med AstraZeneca och Unga Forskare, är den största ungdomssatsning som KTH:s kemiskola gör under året.

– Vi vill få ungdomar att upptäcka hur spännande och roligt det kan vara med naturvetenskap. Fokus ligger på det praktiska labbarbetet, säger Josefin Illergård , forskare i fiber- och polymervetenskap.

Hon säger att många kanske tror att kemi är ett smalt ämne, men att det är precis tvärtom.

– Ett konkret exempel: Om vi menar allvar med ett hållbart samhälle måste vi satsa resurser på att hitta framtidens drivmedel och material baserade på förnyelsebara råvaror. För att lyckas behöver man kunna förstå kemi, men det är också viktigt att arbeta tvärvetenskapligt över ämnesgränserna. Här gör sommarforskarskolan en jättebra insats.

Hållbarhet och miljö finns med som naturliga inslag under forskarskolan. Eleverna får också lära sig 3 D-programmering, utföra laserexperiment och tävla i robotracing. Inlärningen sker genom problemlösning och fallstudier. Utvärderingar visar att 75 procent av deltagarna tycker att arbetssättet är roligare än i deras ordinarie skolor.

Victoria Rackow och Julia Gelmanovska sitter böjda över ett frågeformulär om fermentation och metabolism – intill deras yoghurtlabb.

Victoria Rackow går i åttan på Eriksdalsskolan i Stockholm och Julia i samma årskurs på Internationella Engelska Skolan i Täby. De tycker att sommarforskarskolan har motsvarat förväntningarna.

– Jag tycker mycket om NO och gillar att göra experiment. Det är roligare att vara här än i min vanliga skola. I förra veckan fick vi testa på robotprogrammering, det var jättekul, säger Victoria Rackow.

Julia Gelmanovska gillade också robotprogrammeringen, men allra roligast var att få göra elefanttandkräm:

– Vi blandade väteperoxid, diskmedel och karamellfärg. Och sedan avslutade vi med att hälla på upplöst jäst – och då bildades massor med skum, som bubblade ut ur flaskan.

Platserna till sommarforskarskolan gick åt på en vecka. Det är först till kvarn-principen som gäller, förutom ett antal platser som arrangören AstraZeneca fördelar. Deltagarna kommer från hela landet.

Amanda Raud är aktiv inom Unga Forskare och koordinator för sommarskolan. Hon studerar biologi och var en av handledarna vid förra årets kurs.

– Vi tror att unga är bäst på att inspirera unga. Jag tror att det betyder väldigt mycket för eleverna att vi är i en universitetsmiljö. Det får dem att känna sig utvalda – och ökar förhoppningsvis chansen till att de i framtiden väljer att studera naturvetenskap eller teknik på KTH eller någon annanstans, säger Amanda Raud.

Text: Ylva Carlsson

Över 100 elever deltar

• Astra Zenecas sommarforskarskola arrangeras för fjärde året i rad av Unga Forskare vid KTH respektive Göteborgs universitet.
• Under två veckor får 104 elever (varav 52 på KTH – 20 åttondeklassare, 20 niondeklassare och 12 som går första året på gymnasiet) prova på vad en bana inom naturvetenskap och teknik kan innebära.
• Handledarna utses av Unga Forskare och är högskolestudenter från olika naturvetenskapliga utbildningar. KTH-skolan för kemivetenskap ställer upp med labb- och teorisalar. Årets tema är ”Upptäckter som räddar liv”.