Stärkta chanser i kampen mot världens dödligaste sjukdom

Alzheimers är en folksjukdom som drabbar allt fler och genererar stort lidande i samhället. Faktum är att Alzheimers numera är världens dödligaste sjukdom, och fler avlider av denna diagnos än cancer samt hjärt- och kärlsjukdomar. Det är därför viktigt att identifiera de signaler kroppen sänder ut som kan bidra till att sjukdomen upptäcks tidigt och diagnostiseras.

Att få en diagnos så tidigt som möjligt ger både patienter och närstående en bättre chans att planera framtiden. Det ger dem också en möjlighet att ändra vardagen eftersom en hel del livsstilsfaktorer påverkar sjukdomsförloppet.

En upptäckt av Alzheimer på ett tidigt stadium ger också bättre förutsättningar att utveckla innovativa diagnostiska verktyg och undersökningsmetoder.

2014 beviljades det femåriga forskningsprojektet "Nya biomarkörer vid tidig diagnos och behandling av AD" 33 miljoner kronor av Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF). Nu anländer ytterligare 19 miljoner från Vetenskapsrådet (VR) inom forskningsprogrammet "Åldrande och Hälsa", vilket möjliggör fortsatt forskning.

Hög sänka är en biomarkör för en infektion i kroppen, och rent konkret går arbetet ut på att identifiera just biomarkörer, en mätbar indikator av ett biologiskt tillstånd. Detta bryts sedan ner i olika arbetsuppgifter, från teoretisk datasimulering och kemisk syntes av nya spårmolekyler, testning i vävnadsmaterial och försöksdjursmodeller till PET-studier hos patienter och friska personer. För att kunna utveckla dessa nya biomarkörer krävs en nära samverkan mellan fysiker, kemister och medicinare.

Hur långt har forskarna då kommit i sitt arbete?

– Vi har härlett och testat ett antal nya molekylära markörer in vitro, som nu är preparerade för in vivo-testning under den andra hälften av SSF-projektet, säger Hans Ågren, professor i teoretisk kemi vid KTH.

Han fortsätter att berätta att forskarna arbetar med två linjer. Den första utgår från en klass av redan kliniskt nyttjande markörer, där forskarna strukturoptimerar dessa för bättre bindning och kinetik. Här har de kunnat fastställa viktiga relationer mellan molekylstruktur och bindningsegenskaper.

– Den andra linjen utgör ett helikopterperspektiv helt utanför boxen där vi förutsättningslöst utgår från stora molekylära databaser och screenar kandidater med alltmer förfinade beräkningar och validering. Från cirka 70 miljoner molekyler är vi nu nere i 40 stycken, från vilka vi ämnar optimera en världsmästare med unik prestanda.

Med det nya anslaget utnyttjar forskarna sina nyvunna erfarenheter inom Alzheimerprojektet för att härleda biomarkörer för en bredare klass av neurodegenerativa sjukdomar som alla karaktäriseras av förändringar hos specifika proteiner i hjärnan. Bland dessa sjukdomar återfinns Parkinsons, Lewy Body Demens, Fronttemporal Demens, ALS, MSA och Downs syndrom. 

– Vi utnyttjar här de revolutionerande möjligheter att bestämma proteinstrukturer som nyligen givits av kryogenisk elektronmikroskopi och som belönats med årets Nobel pris i kemi.

Forskningsarbetet sker inom ramen för ett samarbete mellan bland andra KTH, KI och Uppsala universitet.

Text: Peter Ardell

För mer information, kontakta Hans Ågren på 08 - 790 99 83 eller hagren@kth.se.