Stor potential för svensk medicinteknik
Medicinteknik är en framtidsbransch i Sverige. Men för att utnyttja den potential som finns krävs ett närmare samarbete, kring exempelvis utbildning och satsningar på klinisk forskning, mellan industri, universitet och hälso- och sjukvård. Det visar en rapport som sammanställts av KTH, Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset.
Sverige har många livskraftiga företag som vuxit fram runt svenska innovationer inom medicinteknik. Gambro, Getinge och Elekta är goda exempel. Sammantaget sysselsätter den medicintekniska industrin cirka 10 000 svenskar och omsätter omkring 60 miljarder årligen.
Men många av de upptäckter som utgör grunden för den svenska medicintekniska industrin ligger 30–50 år tillbaka i tiden. Rapporten visar att det krävs ett stort antal riktade satsningar om Sverige inte ska halka efter i den internationella konkurrensen. Samtidigt finns här en stor outnyttjat potential för företagande och för nya jobb.
– Finansieringen av relevant forskning inom medicinteknikområdet har minskat de senaste åren, om man jämför med de länder vi konkurrerar med. Våra universitetssjukhus deltar inte längre i strategiskt viktiga satsningar för att utveckla nya tekniska metoder på samma sätt som man gjorde för tio, femton år sedan, säger Bertil Guve, projektledare och föreståndare för Centrum för Teknik i Medicin och Hälsa (CTMH).
Rapporten har tagits fram av konsultorganisationen McKinsey på intitiativ av KTH, och i samarbete med Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. Även Chalmers och Sahlgrenska akademin har bidragit till rapporten. Målet har varit att identifiera vad som krävs för att skapa industriell utveckling i samarbete med universitet och sjukvård.
CTMH är ett samarbete mellan Karolinska Institutet, KTH och Stockholms läns landsting.
Magnus Myrén