Stor satsning på fler och nya samarbeten runt om i världen
KTH har siktet inställt på att utveckla det internationella samarbetet på alla nivåer med universitet i USA, Afrika och Europa. Som enskilt land ligger Sydkorea i fokus.
– Som ett universitet på den globala arenan har vi egentligen fler och större internationella samarbeten än vad som motsvarar vår storlek, säger Stefan Östlund, vicerektor för globala relationer på KTH.
Han och Sigbritt Karlsson, rektor, diskuterar KTH:s internationella framfart, utmaningar och visioner för framtiden. Pandemin har liksom inom många andra områden inneburit ett stort avbräck för utbyten och resande. En följd av det har varit att samarbeten inom Europa och även Norden blivit allt viktigare.
– Inom EU:s ramprogram Horisont 2020 och snart Horisont Europa pågår ett stort antal forskningssamarbeten. Men vi har även lagt en grund för fortsatt samarbete med flera brittiska universitet, säger Sigbritt Karlsson.
KTH har i dag fem strategiska partneruniversitet runt om i världen med etablerade samarbeten inom såväl forskning som utbildning med gemensamma master och doktorandprogram. Därutöver samarbetar KTH i varierande omfattning med omkring 200 lärosäten. Dessa samarbeten bygger ofta på studentutbyten och inkluderar inte sampubliceringar mellan enskilda forskare världen över.
Kina och Indien har länge varit viktiga länder för KTH. Håller det på att förändras?
– Nej, men globala relationer utvecklas ständigt och KTH står på flera olika ben. Via utvecklingsplanen och den internationella strategin görs prioriteringar både på lång och kort sikt.Finns väl knappt någon lärare/forskare idag på KTH som inte har internationella relationer i någon form, säger Stefan Östlund.
– Vi kan ju initiera vissa samarbeten som hjälper till att öppna dörren – kanske till länder där det är svårt att komma in och etablera kontakt som enskild forskare. Det är ett systematiskt internationaliseringsarbete som pågått de senaste 25-30 åren på KTH som vi skördar frukterna av. Förhoppningsvis kommer de satsningar vi initierat de senaste åren att stärka KTH ytterligare.
– Konkurrensen är ju omfattande på den internationella akademiska arenan där rankingplaceringar är avgörande, säger Sigbritt Karlsson.
Några saker att ta hänsyn till kan vara det geopolitiska läget för tillfället liksom hur väl ett land utbildnings- och forskningsmässigt matchar KTH:s profil.
Man pratar ofta om hur komplex världen blivit. Vad finns det för utmaningar?
– Ja, det kan vara allt från politiska spänningar, pandemier, att färre reser och i stället väljer att studera på distans eller i sitt närområde. Det är kanske så att forskare inte vill flytta hela sin familj, säger Sigbritt Karlsson.
– Generellt finns det en del inhemska hinder i form av trög byråkrati och snåriga regler kring till exempel användandet av stipendier och ändringar i utlänningslagen, säger Stefan Östlund.
Vad är ni stoltast över i fråga om KTH som internationell spelare?
– Inte för att vara ”snobbig”, men ofta när man reser i världen är KTH ett av få eller det enda universitet man känner till i Sverige, säger Stefan Östlund.
– Vårt goda rykte skulle jag nog säga. Det finns många världsstjärnor bland våra forskare och våra studenter är erkänt duktiga. Som demokratibärare och försvarare av den akademiska friheten har vi som svenskt universitet en viktig roll att spela, påpekar Sigbritt Karlsson.
Text: Jill Klackenberg