Storskalig insats mot autoimmuna sjukdomar

Nyligen sparkade forskningsprojektet Relent igång. Syftet under de kommande dryga fyra åren fram till 2020 är att forska om autoimmuna sjukdomar som ledgångsreumatism och kärlinflammation.

Det handlar om att studera möjligheten att utveckla metoder för individuell medicinering för de patienter som drabbats av dessa diagnoser.

För att bättre förstå vad forskningen går ut på är det relevant att veta vilka som råkas ut för skadlig autoimmunitet. För det första är autoimmuna sjukdomar något som angriper fem procent av befolkningen i industrialiserade länder. För det andra så har sjukdomarna ganska ofta en tämligen lugn utveckling, men de kan också leda till kroniska och allvarliga komplikationer som i fallen med exempelvis ledgångsreumatism, Crohns sjukdom, ulcerös kolit och multipel skleros.

Typiskt för samtliga sjukdomar är att de fortskrider i så kallade skov. Det kan gå månader och år mellan perioderna när diagnosen utvecklas i negativ riktning. Sjukdomarna kräver således heltidsmedicinering under långa tidsperioder, och läkemedlen har ofta allvarliga biverkningar. Bland dem ökad risk för cancer, olika infektioner och hjärt- och kärlsjukdomar.

– För närvarande finns det ingen möjlighet att separera de patienter som har frekventa skov och kräver intensiv medicinering med start vid diagnostillfället från de som inte har det. Att dosera immunosuppressiva läkemedel i förhållande till sjukdomsaktivitet och utveckla nya behandlingsstrategier kräver precis medicin mot autoimmuna sjukdomar, ett koncept som redan används vid behandling mot cancer, säger Renate Kain, professor vid Medical University of Vienna och koordinator för projektet.

Forskarkollegan Peter Nilsson, professor i proteomik vid KTH och verksam vid Scilifelab, tar vid.

– Vi kommer här att ha möjligheten att använda oss av vår expertis och vår teknik när det kommer till analys av proteiner och storskalig undersökning av autoimmuna sjukdomar i en väldigt intressant medicinsk kontext. Konstellationen med ett antal kliniska forskargrupper och läkemedelsföretag, med åtkomst till stora och väldefinierade uppsättningar med blodprov och omfattande kunskaper om autoimmunitet, är förstås väldigt intressant för oss, säger Peter Nilsson.

Han lägger till att det bland annat är den forskning om multipel skleros som han och hans kollegor gjort som bidragit till att KTH nu kan vara med i detta stora forskningsprojekt.

För att kartlägga de mest vanliga sjukdomsmekanismerna vid autoimmunitet kommer Relentprojektet att analysera data från ett antal olika källor som bland annat kliniska studier, serodiagnostik och genetik. Från detta material är det sedan tänkt att nya biomarkörer för de olika autoimmuna sjukdomarna ska utvecklas, och därmed ska också skräddarsydda medicinska behandlingar för varje patient kunna tas fram.

Förutom individuell medicinering avser forskningsprojektet också gå till botten med att hitta de gemensamma nämnare som olika autoimmuna sjukdomar har.

Namnet på forskningsprojektet - Relent - är en förkortning av "RELapses prevENTion in chronic autoimmune disease – common mechanisms and co-morbidities".

I forskningsprojektet och konsortiet ingår förutom KTH även Medical University of Vienna (koordinator), University of Cambridge, University Medical Center Groningen, Helmholtz-Zentrum München, the University Clinic of Bonn, Ludwig Maximilian University Munich, Mayo Clinic, Monash University, EMC microcollections GmbH, Hycult Biotech och Phenocell.

Peter Nilsson och de andra forskarnas arbete runt multipel skleros publicerades nyligen i den prestigefulla forskningstidskriften PNAS. Artikeln hittar du här: www.pnas.org/content/early/2016/02/08/1518553113.full.pdf

Här kan du läsa mer om forskningsprojektet Relent: www.relent.eu

Text: Peter Larsson

För mer information, kontakta Peter Nilsson på 08 - 52 48 14 18 / peter.nilsson@scilifelab.se .