Till innehåll på sidan

Stort forskningsanslag till smart fordonsradar

NYHET

Publicerad 2017-03-24

Forskare vid KTH får nu en del i ett stort ERC-anslag för att arbeta med smarta radar- och kommunikationssystem. Bland tillämpningarna återfinns radarutrustning till fordon, en teknik som kan underlätta för framtidens självkörande bilar.

Mellan åren 2009 till 2013 har Björn Ottersten, professor i signalbehandling på KTH, tillsammans med forskarkollegor studerat och utvecklat teknik för trådlös digital dataöverföring, så kallad MIMO (multiple-input multiple output). Arbetet har gjorts inom ramen för ett så kallad ERC Advanced Grant, forskningsfinansiering på EU-nivå.

Nu har Björn Ottersten tillsammans med bland andra KTH-forskaren Joakim Jaldén samt kollegor vid University of Luxembourg fått ytterligare ett ERC Advanced Grant-anslag för att vidareutveckla gjorda framsteg. Detta ska ske genom det nya forskningsprojektet AGNOSTIC som ska foga samman modellbaserade tekniker med metoder som är databaserade. Målsättningen är att angripa komplexa problem i kognitiva system, som radar- och kommunikationssystem.

Lite enklare förklarat kan dessa system utgöra radarteknik i självkörande bilar och sjätte generationens mobilnät.

Björn Ottersten, professor i signalbehandling på KTH.

– Självkörande bilar kräver avancerade sensorsystem, exempelvis bilradar, som kan avbilda omgivningen. I förlängningen kan förhoppningsvis resultatet av detta forskningsarbete användas till självkörande bilar. ERC-projektet är långsiktigt och ska möjliggöra en mycket mer avancerad bilradar för att bättre och billigare kunna avbilda omgivningen, säger Björn Ottersten.

Han berättar vidare att forskarna fokuserar på mjukvaran, det vill säga algoritmerna och intelligensen i systemen, och inte hårdvaran.

– Just nu sker det en snabb utveckling av radarteknik kring 79 GHz-området som är avsedd för bilradar och där man integrerar flera sändare och mottagare inklusive antenner på ett enda chip – både de analoga och digitala kretsarna. Man talar om en integrerad MIMO-radar som kommer att rasa i pris när de produceras i stora volymer. Det är denna utveckling som öppnar helt nya möjligheter att skapa dynamiska och högpresterande radarsystem.

Forskningsresultatet kan förhoppningsvis i framtiden också användas av trådlösa kommunikationssystem för att bättre nyttja tillgängligt frekvensspektrum, vilket är bra då viss frekvensbrist råder.

– 5G-arbetet har redan kommit en bra bit på väg, så vi tittar på "Beyond 5G". Tekniken vi utvecklar handlar om samexistens av flera olika system, mobilkommunikation, WiFi, satellitkommunikation och mikrovågslänkar. Idag allokeras de olika delarna av spektrum för att samexistera. Problemet är att denna allokering gäller för decennier och för stora geografiska områden som länder och kontinenter. Detta leder till ineffektivt utnyttjande.

Med kognitiva radiosystem kan man allokera användare inte bara i frekvens utan också i rum och tid – en enorm förbättring. Detta kräver mer intelligens i systemen så de kan lära sig var och när andra system kommunicerar, och känna av hur den egna kommunikationen påverkar de andra systemen som man delar spektrum med.

AGNOSTIC har tilldelats motsvarande cirka 24 miljoner kronor fördelat över fem år, och i slutet av forskningsprojektet kommer en så kallad testbädd i labbmiljö att kunna demonstrera gjorda framsteg. Detta i form av funktionaliteten (aktiv kognition) i realtid. ERC-anslaget är officiellt registrerad vid Luxembourg universitet där forskarna ska bedriva huvuddelen av projektet.

Text: Peter Ardell

För mer information, kontakta Björn Ottersten på otterste@kth.se.