Stryktålig elektronik ska klara resor bortom Venus

I över 20 års tid har forskare på skolan för informations- och kommunikationsteknik vid KTH forskat på den kemiska föreningen kiselkarbid. Anledningen är att kiselkarbid fungerar utmärkt som halvledare inom elektronik för tillämpningar som klarar av höga spänningar, strömmar, frekvenser, temperaturer och strålning.

En av de aktuella användningsområdena för kiselkarbid har varit som material i elektronisk utrustning som skickas ut i rymden, ett mycket tufft klimat för just elektronik.

Professor Carl-Mikael Zetterling, projektledare för det aktuella forskningsarbetet, berättar att det nya anslaget tillsammans med redan gjorda resultat förhoppningsvis kan leda till rymdexpeditioner bortom planeten Venus. Detta då man avser tillverka utrustning baserad på kiselkarbiden forskarna jobbat med.

Ett behov av tåligare elektronik finns. Obemannade rymdfarkoster har havererat exempelvis på grund av kosmisk strålning.

– Nu har vi möjlighet att testa elektroniken och se var förbättringar måste göras. Efter 20 års intensivt forskningsarbete har vi på senare tid nått framsteg som vi tror på, säger Carl-Mikael Zetterling.

Det är inte bara till rymdexpeditioner som framtida forskningsframsteg förhoppnings kommer att kunna användas.

– Vi vill bygga elektronik som kan klara av den strålning som finns i kärnkraftverk. Denna teknik kan till exempelvis vara användbar i de elektriska tåg som kör i alperna där den kosmiska strålningen är högre än på andra platser på jorden. Det finns fler användningsområden för den tåliga elektroniken hemma på vår planet än ute i rymden, säger Carl-Mikael Zetterling.

Forskningsprojektet går under namnet SUPERHARD IC (Silicon carbide Used in Potentially disruptive Emerging Radiation-HARDened Instrument Components) och anslaget om 6,9 miljoner kronor kommer från Rymdstyrelsen. I och med de nytillkomna resurserna finns nu en .

Text: Peter Ardell

För mer information, kontakta Carl-Mikael Zetterling på 08 - 790 43 44 eller bellman@kth.se.