Till innehåll på sidan

Studenter snabbar på omställningen

En man i en industrilokal drar en vagn fylld med textilier.
Återvinning är en del av den cirkulära ekonomin. I en industri i Avesta pågår försök att med ny teknik sortera textilier i olika materialgrupper. (Foto: Andrea Brask/DN/TT)
Publicerad 2021-03-26

De nordiska länderna vill öka takten i industrins omställning till en cirkulär ekonomi. Studenter vid KTH och från våra grannländer ska bidra med expertkunskaper inom ett nytt samnordiskt projekt.

Porträtt av Amir Rashid.
Amir Rashid.

– Studenter har en avgörande roll som morgondagens ingenjörer, beslutsfattare och ledare inom näringslivet. De kommer med energi och framtidstro nu när vi behöver höja tempot i omställningsarbetet, säger Amir Rashid , forskningsledare och professor inom tillverkning.

Varför har inte cirkulär ekonomi slagit igenom i industrins produktion och processer? Delvis beror det på svårigheterna att nå ut med ny, användbar kunskap, menar Amir Rashid,

Genom ett nordiskt projekt, CATALY(C)S, hoppas han att de senaste rönen om bland annat effektiv resurshantering, hållbar produktion och produktdesign snabbare ska spridas och slå rot inom industrisektorn.

Tanken är att möta och analysera behov och utmaningar inom olika grenar av näringslivet och komma med anpassade lösningar. I specialdesignade projekt för specifika problemområden ska studenter genom examensarbeten och förstudier bidra med konkreta förslag och idéer. Även industrins personal ska utbildas och vara pådrivande på respektive företag.

Kollektiv kunskap

Under senare år har omfattande kunskap om cirkulär ekonomi utvecklats inom en rad olika initiativ och forskningsprojekt i de nordiska länderna, påpekar Sayyed Shoaib-ul-Hasan , som forskar inom industriell ekonomi.

Porträtt av Sayyed Shoaib-ul-Hasan.
Sayyed Shoaib-ul-Hasan.

– Det här är ett kollektivt försök att sammanföra kunskapen som tagits fram till en ”verktygslåda” som kan användas för att skynda på överföringen till industrin, säger han.

Satsningen finansieras av Nordic Innovation med stöd av Nordiska ministerrådet som arbetar för att regionen ska bli världsledande på hållbar utveckling och en förebild inom cirkulär ekonomi.

Sammanlagt 25 samarbetsavtal med industriella partners i Norden ska slutas inom projektet. KTH, med åtta forskningsavdelningar involverade, planerar att samarbeta med minst åtta svenska bolag inom branscher som tillverkning, mat, skog, konstruktion och fordon.

Skapa balans

Den största utmaningen för en omställning är att skapa cirkulära affärsmodeller som är ekonomiskt hållbara och utan påverkan på miljön, enligt Amir Rashid.

– Det finns inte en lösning som passar alla. Varje sektor behöver analyseras på djupet. Målet är att kunna skapa en balans mellan goda affärsresultat och hållbar miljöpåverkan.

I somras tog Sverige fram en nationell strategi om cirkulär ekonomi i syfte att nå de globala hållbarhetsmålen. Omställningen inom industrin måste genomföras i samverkan mellan samhället, akademin och näringslivet, påpekar Amir Rashid:

– Vi behöver komma till samma bord med en gemensam inställning till hur vi kan lösa vår tids största ödesfråga.

Text: Christer Gummeson

Projektet i korthet:

  • Cirkulär ekonomi är en ekonomisk modell där cirkulära kretslopp används snarare än linjära processer. Tanken är att avfall inte ska existera utan ses som en råvara. Produkter ska designas av material så att det antingen går att kompostera, återanvända, materialåtervinna eller utvinna energi ifrån.
  • Fyra nordiska lärosäten deltar i projektet CATALY(C)S : KTH, Danmarks Tekniska Universitet, (DTU) Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet (NTNU) och Aalto-universitetet i Finland. Från Island medverkar konsultföretaget EFLA Consulting Engineers. Finansieringen delas av Nordic Innovation och respektive lärosäte. Från KTH deltar åtta forskningsavdelningar vid tre KTH-skolor i projektet, som löper över två år till och med december 2022.
Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2021-03-26