Till innehåll på sidan

Svensk mjukvara skickas till rymden

Soyuz MS-14 anländer till startrampen för uppskjut på torsdag. Bild: roscosmos.ru

NYHET

Publicerad 2019-08-20

På torsdag morgon 05:38 svensk tid skickas ett teleskop upp i rymden. I den finns svenskutvecklad mjukvara, och bakom koden står forskaren Christer Fuglesang och forskarstuderande Francesca Capel vid KTH.

Det är en obemannad Soyuzraket (Soyuz MS-14) som på torsdag skjuts upp från Bajkonur i Kazakstan för att några dagar senare docka med den internationella rymdstationen ISS. Ombord finns ett teleskop som ett internationellt forskarlag från bland annat Japan, Italien och Ryssland bidragit till. Även KTH har varit med, framför allt via doktoranden Francesca Capel som utvecklat mjukvara till teleskopet.

Så här ser teleskopet ut.

– Teleskopet mäter ungefär 60 x 40 x 40 cm, och har ny teknologi som för första gången ska testas i rymden från ISS. Experimentet har döpts till Mini-EUSO och är en del av det stora projektet EUSO (Extreme Universe Space Observatory) som syftar till att observera jorden atmosfär i jakten på kosmiska strålar med ultrahög energi. De här strålarna vet forskarna fortfarande väldigt lite om, men de kan bära på unik information om universum och kunna svara på grundläggande frågor om fysik och astronomi. Dessutom ska vi också kunna studera meteorer och UV-ljus om natten. Det senare gör att vi kan skapa en UV-karta över jorden, säger Christer Fuglesang.

Han berättar vidare att teleskopet består av en väldigt ljuskänsligt höghastighetskamera verksamt i UV-områden. Varje exponering sker under två mikrosekunder, det vill säga två tusendelar av en sekund.

– På det här sättet kan vi se kosmisk strålning i atmosfären som bildar ljusstreck. Tillsammans med Francesca Capel och professor emeritus Per Carlson är vi de enda svenska forskarna som är med i detta projekt.

En viktigt aspekt av Mini-EUSO är att forskarna inte bara kommer jobba med rymden. De ska även att studera våra hav. Teleskopet kommer nämligen kunna registera bioluminiscens, ett naturfenomen där en del av havet lyses upp. Mareld är ett exempel på just bioluminiscens, och orsakas av flera arter i olika organismgrupper, bland annat av planktonet dinoflagellat. Sedan 1915 har cirka 255 dokumenterade tillfällen av mareld inträffat, men för forskarna återstår en hel del arbete innan de fullo förstår hur mareld fungerar.

En trevlig bonuseffekt är att även rymdskrot kan upptäckas med hjälp av teleskopet. 

Tanken är att observationerna ska påbörjas i oktober då en ny besättning anländer till ISS. Det ska tilläggas att det hör till ovanligheterna att en Soyuzraket skickas upp utan människor. Vanligtvis används de frakta astronauter och bara en aning gods till ISS.

Mer information om Mini-EUSO återfinns här .

Text: Peter Ardell

För mer information, kontakta Christer Fuglesang på cfug@kth.se