Svensk rymdtekniks bidrag till miljönytta en biprodukt

NYHET

Publicerad 2019-04-16

Utvecklingen av rymdteknik under kalla kriget, 1946–1990, gjorde det möjligt för stormakterna att övervaka andra länders aktiviteter. Nu visar en avhandling vid KTH att även relativt små länder, som Sverige, bidragit till utformandet och användning av fjärranalys via satelliter.

Johan Gärdebo är doktorand i historiska studier av teknik, vetenskap och miljö vid KTH. Han har i sin avhandling studerat miljönyttan bakom svensk satellitverksamhet under senare delen av 1900-talet. Johan Gärdebo beskriver hur svenska fjärranalysexperter genom satellitbilder bidragit till hur miljö förståtts och formats samt varför Sverige bidragit till denna utveckling.

– Att studera satellitfjärranalysen som en så kallade miljöskapande teknik är ett sätt att öppna upp frågor om vad miljö är och undersöka varför vissa tekniker blivit centrala för denna kunskap.

Johan Gärdebo är doktorand i historiska studier av teknik, vetenskap och miljö vid KTH.

De projekt som svensk satellitfjärranalysexpertis bidragit till var från början inte tänkta att ha en specifik miljönytta. Denna uppkom enligt Johan Gärdebo som en biprodukt av andra övergripande prioriteringar, exempelvis som en anpassning till Sveriges industripolitiska, utrikespolitiska och miljöpolitiska ambitioner där alltså fjärranalysen erbjöds som en teknisk lösning.

– Det statligt ägda Rymdbolaget fick en central position i globala nätverk för nedladdning och bearbetning av satellitdata. De kunde bibehålla statligt stöd genom att koppla satellitfjärranalys nära användningsområden av politiskt intresse för Sverige, exempelvis bistånd till utvecklingsländer, utformandet av internationell miljöpolitik och integrering i Europeiska unionen efter Sovjetunionens sammanbrott. Genom sina initiativ bidrog de svenska fjärranalysexperterna exempelvis till att med satellitbilder visa härdsmältan i Tjernobyl våren 1986.
 
Han lägger sedan till att de svenska fjärranalysexperterna också mer långsiktigt kunde definiera fjärranalys som en central teknik för att uppnå vad som idag kallas hållbar utveckling.
 
Fjärranalys från satellit samlar in data om jordytan genom att registrera den värme eller det ljus som strålar från jorden ut i rymden. Efter att satelliten passerat över alla platser på jorden har den samlat in och skapat ett globalt datalager av ytan.

Här hittar du avhandlingen  som bär rubriken "Swedish Satellite Remote Sensing in the Making of Environment 1969–2001".

Johan Gärdebo har tidigare fått Frankestipendiet för sitt engagemang för internationella studenter och nyanlända flyktingar. Läs mer här .

Text: Peter Ardell

För mer information, kontakta Johan Gärdebo på gardebo@kth.se