Till innehåll på sidan

Sverige och Japan tar gemensamt grepp kring åldrande befolkning

Naoto Mituishi, vicerektor vid University of Tokyo; Astrid Söderbergh Widding, rektor vid Stockholms universitet; Drottning Silvia; Ole Petter Ottersen, rektor vid Karolinska Institutet; Sigbritt Karlsson, rektor vid KTH. Foto: Yanan Li
Publicerad 2017-09-25

En avancerad robot som klarar kirurgiska ingrepp med högre precision. Automatiserad analys av en patients röst som metod för medicinska diagnoser och individanpassad behandling. Inom sådana områden kan svenska och japanska forskare nu börja samarbeta tätare för att möta utmaningarna med en åldrande befolkning.

Hur lever vi längre och mer hälsosamt i en åldrande värld? Det var ämnet för en tvärvetenskaplig workshop som samtidigt var startskottet för det strategiska partnerskapet mellan KTH, Karolinska Institutet, Stockholms universitet och University of Tokyo, ett av världens mest välrenommerade lärosäten.

Förutom forskare från de fyra universiteten medverkade representanter från Japans ambassad samt ledningarna för alla de fyra universiteten. Öppningstalet hölls av hedersgästen Drottning Silvia, som har ett starkt personligt engagemang kring äldrevård och demenssjukdomar.

Ämnet för torsdagens workshop i Nobel Forum vid Karolinska institutet var valt med omsorg. Åldrande befolkning är ett av de tydligaste exemplen där Japan, Sverige och många länder i väst delar en stor samhällsutmaning: en omvänd befolkningspyramid med allt fler gamla som lever längre.

– Men hälsosamt åldrande är möjligt redan i dag, utmaningen är att göra åldrande ännu bättre i morgon, sa en av inledningstalarna, Laura Fratiglioni, professor vid Aging Research Center vid Karolinska Institutet.

Från KTH medverkade under workshopen bland annat Joakim Lundeberg, professor i molykelärbiologi på KTH, Erik Lindahl, professor i beräkningsbiofysik på KTH, båda verksamma vid SciLifeLab, Britt Östlund, professor i teknisk vårdvetenskap vid Skolan för teknik och hälsa på KTH och Hedvig Kjellström, professor i datalogi på KTH.

Hedvig Kjellströms forskargrupp jobbar bland annat med ett automatiserat system som kan upptäcka tidiga tecken på Alzheimers som komplement till läkarbesök på minnesmottagningar. Här kan en robot i hemmet användas för att flera gånger om dagen göra tester med patienten. Detta är viktigt för att dagsformen spelar stor roll och det finns risk för att man missar symptomen vid ett besök på minnesmottagningen.

Hedvig Kjellström tycker att det fördjupade samarbetet med Tokyo är mycket intressant.

– Japan och Tokyo universitet ligger väldigt långt fram inom robotik och artificiell intelligens och jag ser fram emot att hitta nya sammanhang där vi kan dra nytta av varandras kunskaper.

Erik Lindahl, professor vid KTH och Stockholms universitet och knuten till SciLifeLab, ett nationellt centrum för molekylär livsvetenskap, tror att partnerskapet kommer trigga nya konkreta forskningssamarbeten inom till exempel individanpassade behandlingar, modeller och beräkningar.

– Personaliserad medicin kommer allt mer och här står vi inför en revolution, säger Erik Lindahl. För oss som representerar universiteten i Stockholm är samarbetet med Tokyo mycket lovande. Det ligger i skärningspunkten mellan den medicinska forskningen vid KI, naturvetenskapen hos SU och möjligheten att utveckla teknik och metoder vid KTH. En annan konkret slutsats från workshopen är att vi vill skapa nya gemensamma satsningar på modellering och beräkningar, där båda parter är starka.

KTH:s rektor Sigbritt Karlsson ser fram emot det fördjupade samarbetet med University of Tokyo.

– Från KTH:s perspektiv är det mycket betydelsefullt att vi tillsammans med SU och KI blivit en av tio som University of Tokyo har valt ut. Det stärker KTH:s position i världen att vi tillhör toppen. Genom det här partnerskapet kommer vi kommer att lära oss mycket och kunna fortsätta utveckla KTH:s starka forskningsområden.

Den japanska regeringen satsar i dag stora resurser på forskning inom åldrande, berättade Mamoru Mitsuishi, professor vid University of Tokyo. Där håller forskare nu på att utveckla avancerad robotik som kan användas för ingrepp med helt nya nivåer av precision.

Professor Mitsuishis forskargrupp har bland annat tagit fram en prototyp till kirurgisk robot som har en ”smart arm” som manövreras av en kirurg och som till exempel kan användas vid ögonoperationer. Den smarta armen har en helt annan stabilitet än en darrande mänsklig arm.

– Marknaden för kirurgirobotar växer med 11 procent per år, en fördubbling mellan 2015 och 2020. I takt med att nanodiagnostik, bioinformatik och forskning inom vävnad går framåt kommer robotbaserad medicin att bli allt viktigare och vanligare, framhöll han.

Det strategiska partnerskapet med stockholmsuniversiteten ger möjligheter för experter inom olika områden att diskutera hur vi ska utveckla ett hållbart samhälle från en mängd olika vinklar, enligt Mamuro Mitsuishi.

– Tillsammans med de tre universiteten i Stockholm har vi genom det här partnerskapet byggt en bred tvärvetenskaplig plattform för framtida forskningssamarbeten inom angelägna områden i samhället. Workshopen om hälsosamt åldrande är ett exempel på det, säger han.

Text: Per-Ola Knutas

Fakta: Ökat utbyte och fler forskningssamarbeten

  • KTH har tillsammans med Karolinska Institutet och Stockholms universitet utsetts till en av University of Tokyos tio strategiska samarbetspartner. Bland dessa tio återfinns internationella toppuniversitet som MIT, Berkeley, Princeton, Cambridge, National University of Singapore och de två ledande universiteten i Kina – Peking University och Tsinghua University.
  • Avtalet mellan de fyra lärosätena skrevs under vid en ceremoni på Stockholms universitet den 25 september.
  • Det strategiska partnerskapet mellan Stockholm och Tokyo omfattar ökade satsningar på student-, lärar- och forskarutbyten samt kunskapsutbyten kring pedagogik och fakultetsutveckling. Förhoppningen är också att det ska leda till nya konkreta forskningssamarbeten.
  • University of Tokyo grundades 1877 och är Japans äldsta nationella universitet. Universitetet är beläget på fem olika campusområden i Tokyo och samlar över 30 000 studenter. Det är landets högst rankade universitet och bland de 50 bästa i världen. Universitetet har sex Nobelpristagare som mottagit sina pris under 2000-talet.