Sweden SciLifeLab ska bli ett världsledande forskningsinstitut

Planerna för SciLifeLab som betydande forskningscentrum var stora redan från början. Nu kan visionerna bli verklighet snabbare än beräknat, sedan regeringen i april 2012 utlovat ökade anslag för 2013. Samtidigt beviljade Knut och Alice Wallenbergs stiftelse 220 miljoner kronor till tekniklaboratorier, och AstraZeneca gick in med mångmiljonbelopp i det som nu formellt ska kallas Sweden Science for Life Laboratory.

– Vi, alltså lärosätena KTH, KI, Stockholms universitet och Uppsala Universitet, kommer att fortsätta som huvudintressenter i det nya institutet, säger Fredrik Sterky, anläggningsansvarig vid SciLifeLab i Stockholm och KTH-forskare i genomik.

Hur påverkas verksamheten av att AstraZeneca ingår ett femårigt samarbetsavtal med SciLifeLab?

– AstraZeneca planerar att investera i forskningsprojekt på mellan 33–67 miljoner kronor årligen i fem år, beroende på vilka aktuella projekt som företaget finner intressanta. Om industrin vill subventionera särskilda områden kan det förstås bli fruktbart för forskare inom de områdena, samtidigt som forskaren måste få ha kvar sin akademiska frihet, säger Fredrik Sterky.

Finns det en risk att forskningsklimatet blir mer inskränkt på grund av den nya institutionsformen?
 

– Jag tror inte att begreppet ”institut ” kommer att förändra kärnverksamheten särskilt mycket, den förblir akademisk. Samverkan och samarbete mellan industrin och akademin har pågått i många år, det är inget nytt. Det kan finnas en viss oro på lärosätena för att vi nu knyter oss närmare företagen, men vi kommer inte att bli ett verktyg för industrin. Däremot har vi mycket att vinna på att utnyttja varandras kompetenser. Vi värnar om den akademiska friheten och våra forskares rätt att publicera sina rön.

Hur ska SciLifeLab kunna behålla sin akademiska profil?

– Det är viktigt för oss som leder verksamheten att alla våra forskare och medarbetare är anställda av universiteten. Då behåller vi vår akademiska profil även om regeringen finansiellt sett väljer att bolagisera verksamheten.

Planen är att SciLifeLab om några år ska omsätta runt en miljard kronor per år.Ett tusental forskare ska då vara knutna till institutet och redan i slutet av 2012 kommer 400 forskare att arbeta här.

Ett av SciLifeLabs syften har från politikerhåll sagts vara att ”samla de skarpaste hjärnorna”. Hur skulle du beskriva syftet med SciLifeLabs verksamhet?

– Syftet är att stärka svensk forskning. Många talar om elitsatsning men jag vill undvika att resonera i de termerna, samtidigt är det väldigt bra saker som har gjorts här, och som kommer att göras framöver, säger Fredrik Sterky.

Vid SciLifeLab finns forskare från de fyra lärosätena som hyr in sig på en forskningsplats, och reglerna är lika för alla: Ingen har förtur, alla får ställa sig i kö.

Personalen på centret erbjuder sedan interna och externa forskargrupper hjälp med analys av insamlade provsamlingar och storskaliga experiment, bland annat genom bioinformatik (dataanalys). Forskare kan också välja att delta i någon av centrets fortbildningar i laboratorieteknik.

– De interna forskarna kan hyra plats under längre eller kortare tid, för att få tillgång till vår utrustning och vara nära andra forskare med potentiella samarbetsmöjligheter. Själva hyran anpassas så den motsvarar lokalkostnaderna vid det egna universitetet. För alla användare är tillgången till SciLifeLabs personal och utrustning gratis, berättar Fredrik Sterky.

Forskare vid SciLifeLab kartlägger bland annat genomet hos människor och andra organismer. Genom att beskriva proteiners struktur, egenskaper och placering i celler kan även sjukdomars orsaker kartläggas.

– Sveriges unika biobanker är viktiga för oss, och gynnar verkligen svensk forskning. Nu utreds huruvida biobankerna strider mot personuppgiftslagen eller inte, men jag är inte orolig – regelverket kommer troligtvis att justeras inom kort, så vi kan fortsätta det viktiga arbetet med att finna nya behandlingsmetoder och utveckla nya läkemedel, säger Fredrik Sterky.

Hur avspeglar verksamheten i SciLifeLab centrets motto är ”Hälsa och miljö”?

– Vi vill lyfta fram miljöforskningen mer framöver, den är minst lika viktig som vår medicinska forskning. Inom genomiken, alltså analysen av kartlagd arvsmassa, möts medicin och miljö, eftersom alla organismer har DNA – även växter.

Fredrik Sterky har själv forskat på växters DNA, och medverkade till att kartlägga poppelträdens arvsmassa vid KTH på 1990-talet. På SciLifeLab pågår just nu kartläggning av granens DNA; granen har en hela åtta gånger så stor arvsmassa som människan.

– Det handlar om ren grundforskning, som bland annat kan leda till en effektivare växtförädling, säger Fredrik Sterky.

Till andra aktuella miljöprojekt på SciLifeLab hör kartläggningen av hela mikrofloran i Östersjön. Informationen ska sedan vägas mot parametrar som salthalt och syremängd i vattnet, för att på sikt kunna hantera problem som algblomning.

– Vi vill öka SciLifeLabs rörlighet i forskningskretsar runtom i världen ytterligare. Genom ökad företagsamverkan hoppas vi kunna hitta modeller för etablering av flera internationella företag här i närheten. Då kan deras forskare, alltså de som också är verksamma vid något av våra universitet, få tillgång till våra lokaler och personal, säger Fredrik Sterky.

Sweden Science for Life Laboratory kommer att kunna konkurrera med världskända forskningsinstitut som de i Boston och Beijing.

– Den styrkan har vi tack vare våra duktiga forskare och världsunika resurser som biobankerna och den svenska samlingen av antikroppar mot mänskliga proteiner.

För mer information, kontakta Fredrik Sterky på 070-326 29 11, eller fredrik.sterky@biotech.kth.se.

 Katarina Ahlfort

Läs mer om SciLifeLab här