Tät stadsbebyggelse gynnar miljövänliga resvanor
Hundratusentals stockholmare som bor tätt har redan vardagliga resvanor med liten miljöpåverkan. Dessa vanor bör stödjas och utvidgas. I den utspridda småhusbebyggelsen däremot behövs nya resvanor och fordon. Det konstaterar resvane- och trängselskatteforskaren Greger Henriksson vid Lunds universitet och KTH. Han disputerar den 24 oktober med avhandlingen ”Stockholmarnas resvanor – mellan trängselskatt och klimatdebatt”.
I Stockholm är det relativt lätt att skapa förutsättningar för en större del av befolkningen att resa miljövänligt. Närmare en halv miljon stockholmare utan egen bil redan har vardagliga resvanor med relativt liten miljöpåverkan. Deras vanor gynnas av tät stadsbebyggelse och väl utbyggd kollektivtrafik. För många av dem är det dessutom relativt besvärligt att ha egen bil. Det konstaterar Greger Henriksson, som är verksam vid etnologiska institutionen vid Lunds universitet och vid avdelningen för miljöstrategisk analys vid KTH.
I regionens utspridda småhusbebyggelse är förutsättningarna annorlunda, menar Greger Henriksson. Här behövs helt enkelt nya resvanor så att användningen av tunga, bränslekrävande bilar kan minska. För korta resor till jobb, barnomsorg, butiker och fritidsaktiviteter behövs energisnåla fordon,
exempelvis småbilar, cyklar, elmopeder och elbilar. Människor behöver vänja sig vid att använda olika färdmedel för olika ändamål.
På sikt kan den bilfria andelen av befolkningen växa, enligt Greger Henriksson. Han menar att det är fullt möjligt att underlätta för kommande generationer storstadsbor att klara sig utan bil. De geografiska områden där transport- och bilsnåla resvanor finns kan också utvidgas, främst genom stadsplanering. Fler behöver leva innerstadsmässigt eller som i förortskärnor som Sollentuna, Älvsjö eller Vällingby.
Greger Henriksson menar att det inte räcker att konstatera att Stockholmarnas resvanor påverkades när trängselskatten infördes. Det är också nödvändigt att veta vad en resvana är, annars kan man inte förstå sambandet mellan vana, samhällsplanering och miljöpåverkan. Att lägga ihop tusentals individers förflyttningar under en dag och kalla det befolkningens resvanor leder tanken fel. Om man däremot frågar människor om deras skäl för resor och aktiviteter (i djupintervjuer) går det att komma åt hur resvanorna ser ut. I synnerhet när uppmärksam¬het riktas mot det dagliga resandet, som under introduktionen av trängselskatten, det så kallade Stockholmsförsöket, 2006. Det är detta perspektiv på resvanor som Greger Henriksson anlägger i sin doktorsavhandling ”Stockholmarnas resvanor – mellan trängselskatt och klimatdebatt”.
Greger Henriksson konstaterar att resvanor formas av hur staden är planerad och hur resmöjligheterna är organiserade. Individen kan inte påverka allt med egna val utan är beroende av vilka förutsättningar som finns. Fordonspooler och uthyrning är en väg att gå för att skapa en mer blandad fordonspark och fordonsanvändning, menar Greger Henriksson, och påpekar att myndigheter och företag kan gynna de lätta fordonen, till exempel vid parkering av dem vid pendeltågsstationer, köpcentra och fritidsanläggningar.
Greger Henriksson försvarar sin avhandling ”Stockholmarnas resvanor – mellan trängselskatt och klimatdebatt” den 24 oktober på Lunds universitet.
För mer information, kontakta Greger Henriksson: greger.henriksson@etn.lu.se, 0733-014702
Håkan Soold