Tekniken som avslöjar hur du mår
Forskare från KTH, RISE och Lancaster University i Storbritannien har utvecklat en teknik som kan mäta vårt välmående. Tanken från början var inte att få hjälp med att hålla bättre koll på den egna stressnivån eller få stöd med att prestera bättre i idrottssammanhang, men det blev slutresultatet när människor fick testa forskarnas prototyp.
Mängden teknik som mäter och bedömer människors psykiska och fysiska prestationer har ökat under det senaste decenniet. Bland exemplen finns Runkeeper, Fitbit och Sleepcycle som alla är etablerade sätt att mäta och förstå det som kallas mänsklig biodata som exempelvis rörelser och hjärtslag.
En inte särskilt utforskad aspekt av människans biodata är det som kallas för galvanisk hudrespons, det vill säga mikrosvettning på huden som uppstår vid känslomässiga reaktioner.
– Det hela började med att vi utgick ifrån kroppsnära teknik utvecklad av Philips som man sätter runt handleden. Den mäter svettningar men också rörelser via en accelerometer. Datat samlade vi in i realtid till en egenutvecklad app, och sedan visualiserade vi det, berättar Anna Ståhl, en av forskarna som varit involverad i arbetet.
Poängen med att mäta galvanisk hudrespons är att den visar hudens elektriska ledningsförmåga. Ju mer den ökar, desto bättre ledningsförmåga. Samtidigt kan det finnas flera orsaker till ökad galvanisk hudrespons än att vi människor får känslomässiga reaktioner. Till exempel att vi rör på oss och svettas, eller att det är varmt.
– På grund av detta utvecklade vi ett användargränssnitt öppet för användarnas egna tolkningar. Vi bestämde att rött betyder högt engagemang, och blått lågt. Därefter fick var och en reflektera över vad som hände på skärmen och vad det motsvarades av i verkligheten.
Forskningsresultatet då? Jo, Anna Ståhl och de andra forskarna såg bland annat att tekniken kunde hjälpa en orienterare med dennes träning.
– Personen insåg att Affective Health, som vår teknik döpts till, kunde visa att mer aktiv återhämtning behövdes. Bara för att personen satt still betydde inte det att en bra vila uppstod.
En annan person som deltog drog slutsatsen att det var hög tid att dra i nödbromsen och omgående sjukskriva sig för att inte råka ut för ett utmattningssyndrom.
– Tittar man på dagens teknik så präglas den i hög grad av gamification, det vill säga snabba framsteg och belöningar. Det finns ingen direkt plats för djupare reflektioner. Här kan Affective Health fylla en funktion, säger Anna Ståhl.
Tekniken testades på tre olika användargrupper; anställda på Ericsson, landslaget i orientering samt en grupp bestående av människor med olika intressen, anställningar och bakgrund i övrigt. Testerna bestod av att samla in data samt djupintervjuer med användarna.
Förutom forskarna Pedro Sanches (KTH) och Anna Ståhl (KTH under forskningsprojektet, nu RISE) samt professor Kristina Höök (KTH) har Corina Sas, professor vid Lancaster University i Storbritannien, medverkat i projektet. Forskningsarbetet finansieras inom ramen för EU:s ramprogram Horizon 2020 och är del av AffecTech: Personal Technologies for Affective Health, Innovative Training Network.
Text: Peter Ardell
För mer information, kontakta Anna Ståhl på 070 - 653 07 20 eller astahl@kth.se.