Tekniken som bantar elräkningen med tusenlappar

NYHET

Publicerad 2015-02-25

Förmodligen känner du till att elektriska apparater kan tugga i sig mängder med wattimmar helt i onödan, men vet du exakt vilka elbovar som befolkar ditt hem? En teknisk lösning som bygger på forskning från KTH kan hjälpa dig att identifiera energitjuvarna och spara många sköna tusenlappar varje år.

Företaget heter Watty och deras uppfinning kan användas till att urskilja elektriska apparater som används i hemmet. Oavsett om det är en stereo, luftvärmepump, diskmaskin eller induktionshäll.

Så här fungerar det.

Watty har utvecklat en dosa (som de kallar Nisse) som du sätter på elmätaren, och som sedan samlar in data om elförbrukningen i hemmet. Den insamlade datan skickas via fast eller mobilt bredband till Wattys servrar. Där knådas den om till begriplig information om prylarna i hemmet och deras elkonsumtion som alla förstår och kan ta del av i en app i mobilen.

– Vi fokuserar främst på tre saker. För det första att hitta ineffektiva apparater som drar mycket ström. För det andra att leta upp apparater som är felinställda, till exempel varmvattenberedare. Slutligen kan tekniken hjälpa familjer med att hitta det elavtal som passar dem och deras ekonomi bäst, säger Hjalmar Nilsonne, tidigare KTH-student och numera vd på Watty.

Han berättar att många tror att det inte går att spara så mycket pengar i hemmet när det gäller elförbrukningen.

– Det stämmer inte. Hemmens elkonsumtion överstiger hela industrins och transportsektorns sammanlagda förbrukning. Då ska vi komma ihåg att i de senare branscherna är folk anställda för att titta på var man kan kapa elkostnader, säger Hjalmar Nilsonne.

Innan Wattys teknik lanseras i skarpt läge - vilket ska ske senare i år - har ett antal tester gjorts. Besparingsexemplen är många.

– Två syskon med två likadana lägenheter testade Nisse. Snart visade det sig att kylskåpet i den ena lägenheten drog fem gånger så mycket el som det i den andra lyan. Ett byte av kylskåp gjorde att hushållet kunde spara 5 000 kronor under en femårsperiod, och då ingick kostnaden för det nya kylskåpet. En familj hade en stereo som i princip aldrig användes. Den stod dock alltid i vänteläge och kostnaden för det var 600 kronor per år. En annan familj hade en frys i källaren som mest innehöll lite bär. 500 kronor per år sparade de genom att dra ur elkontakten, säger Hjalmar Nilsonne.

Men även felinställda apparater kan dra mer el än nödvändigt. En familj upptäckte att deras varmvattenberedare var för högt inställd, och kunde spara 3 000 kronor per år. Ytterligare en testperson använde Nisse med tillhörande teknik och app för att ta reda på när på dygnet det lönade sig att köra en dator för att generera bitcoins.

– Idag kan varenda hushåll i Sverige koppla in Nisse. Det är nämligen standard att elmätaren ska ha en blinkande lampa, synlig eller infraröd, som Nisse kan titta på för att läsa av elförbrukningen, säger Hjalmar Nilsonne.

Som ett resultat av detta växer också marknaden för smarta elmätare så det knakar, och flertalet av de stora elleverantörerna har eller håller på att lansera små dosor att sätta fast på elmätaren. De här enheterna är dock inte lika intelligenta som Wattys Nisse.

– Elbolagens dosor visar hemmets totala energianvändning. Ja, de visar data. Nils visar istället upp färdig information som har bearbetats. Vi tar de smarta elmätarna till nästa nivå, för det gäller att de är smartare än människan är. Att de kan tolka data, och göra någonting vettigt av den. Idag går det att mäta elförbrukningen sekund för sekund, och den upplösningen gör att det går bra att identifiera enskilda apparater i hushållet, berättar Hjalmar Nilsonne.

Vad finns det då för trender i elbranschen just nu när det gäller elkonsumtion? Vad händer framöver?

– Det är ett otroligt intressant landskap vi befinner oss i just nu. Energibolagen försöker försvara sin ställning på marknaden och Google samt andra it-företag samlar in data och säljer tjänster baserade på den information som utvunnits. De kommande tre åren kommer vi att se en stor strid här, säger Hjalmar Nilsonne.

Ett exempel i närtid är Google som nyligen köpte Nest Labs för 3.2 miljarder dollar, ett företag som tillverkar smarta termostater som kan placeras i hemmet. Google får sedan tillgång till energidata vid termostaten.

– Man kan väl säga att vi har tur med timingen. Många ser det uppkopplade hemmet som nästa stora grej, och Watty och smarta elmätare är en del av det hemmet. Det är ett väldigt stort intresse runt de bolag som jobbar med att göra tekniskt unika saker med energidata. Vi är ett av dessa bolag, och vårt mål är att nå ut till så många hem som möjligt, säger Hjalmar Nilsonne.

Nyligen premierades Watty med Niklas Zennströms Green Mentorship Award för hållbart entreprenörskap. Företaget fick också precis tio miljoner kronor i finansiering från riskkapitalister, finska energiteknikfonden Cleantech Invest och Energimyndigheten.

Watty startade som företag för drygt två år sedan, men kom igång på allvar med tekniken i mitten av 2013. Företaget har idag tio heltidsanställda varav nio kommer från KTH. Hjalmar Nilsonne har själv studerat ingenjörsprogrammet Industriell ekonomi med inriktningen energisystem.

KTH Innovation assisterade Watty under 2012 och hjälpte företaget att hitta den initiala finansieringen. Lisa Ericsson, avdelningschef på KTH Innovation, berättar att Hjalmar Nilsonne är en oerhört driven person.

– Han har målmedvetet byggt upp både tekniken och bolaget på ett mycket spännande sätt. Företaget adresserar ett stort behov på en attraktiv marknad, säger Lisa Ericsson.

Text: Peter Larsson

För mer information, kontakta Hjalmar Nilsonne på 0704 - 15 63 62 eller nilsonne@kth.se

Till sidans topp