Tiden och isarna krymper – men det går att vända

Om inte utsläppen av växthusgaser minskar kraftig de närmaste decennierna ökar den globala uppvärmningen med oåterkalleliga skador på miljön som följd.

Om den globala uppvärmningen hålls till 1,5 grader istället för 2 är skillnader i påverkan stor. Det krävs kraftiga, snabba och drastiska åtgärder inom alla samhällets sektorer för att minska utsläppen och försöka begränsa temperaturhöjningen till 1,5 grad.

Är läget så illa?
– Ja. Rapporten visar, vilket är nytt, vilka stora konsekvenser den halva graden får. Den visar också att det är ännu viktigare att minska utsläppen genom att sluta använda kol, olja, naturgas det vill säga fossilt bränsle så fort som möjligt. Flyga mindre, äta mindre kött är andra saker liksom att utveckla produktionsprocesser med andra material än fossila. Vi måste ungefär halvera utsläppen vart tionde år om det ska finnas en chans att nå klimatmålen.

I annat fall kommer jorden bli 1,5 grad varmare redan de närmaste decennierna om utsläppen ligger kvar på samma nivå som idag. Extremväder, höjda havsnivåer och krympande isar i Arktis är klimatpåverkan som vi ser idag. Dessa kommer bli än mer påtagliga.

– Redan nu ser vi tydliga konsekvenserna av miljöpåverkan och det handlar om att arbeta för att det inte ska bli ännu värre. Risken är annars stor att man passerar tröskelvärden och hamnar i självförstärkande processer som påskyndar nedbrytningen än mer.

Göran Finnveden tar isarna vid Grönland och Arktis som exempel. Eftersom isarna reflekterar ut ljus och värme passeras en tröskel när de smälter och uppvärmningen därmed accelererar än mer.

Vad kan tekniken göra?
– Tekniken har en avgörande betydelse. Det behövs ny teknik inom en rad olika områden, men det räcker inte med att bara utveckla ny teknik. Den måste implementeras och ersätta dålig teknik. Det räcker inte heller med ny teknik utan det behövs också åtgärder som begränsar efterfrågan.

I rapporten pratas också om teknik för att åstadkomma negativa utsläpp. Vad är det?
– Det finns flera metoder för att skilja ut koldioxiden och lagra den på olika sätt i jorden. Plantera träd är ett sätt och att förgasa biomassa och utvinna biokol som kan grävas ner i jorden är ett annat. Att fånga koldioxid vid förbränningsprocesser och lagra den geologiskt kan vara ytterligare en metod.

Men varför görs inte mer ny teknik då?
– Det finns mycket bra teknik, men den är ofta inte utprövad att användas storskaligt. Vissa teknologier är mognare eftersom det används i stor skala och blir därmed billigare som sol och vindkraft. Men det måste genomföras på bred front inom alla områden transporter, energi, bostadsbyggande och så vidare.

Klimatförändringar har väl diskuterats och varnats för i snart 40 år. Varför har det gått så här långt?
– Ja, det kan man fråga sig. För att det har varit tillåtet och ekonomiskt kortsiktigt gynnsamt för den som släpper ut. Men för samhället är det dyrare. Får vi inte kontroll på uppvärmningen kommer det att bli dyrt, fruktansvärt dyrt.

Göran Finnveden påtalar att det bedrivs ett omfattande arbete för att minska utsläppen, till exempel i Sverige har vi minskat våra inhemska utsläpp även om de som vår konsumtion från andra länder genererar gjort att de i ett längre tidsperspektiv ökat utomlands. Fast på senare år har även de utsläppen minskat, även om det är för tidigt att säga om det är ett trendbrott eller bara tillfälliga upp- och nedgångar.

Blir du uppgiven?
– Nej, snarare arg och frustrerad över att det inte görs mer och att det går så långsamt.

Det låter som vi måste lyfta oss i håret?
– Nej, lyfta sig i håret är omöjligt. Att bromsa uppvärmningen är inte det. Det är faktiskt bara att göra.

Vilken är KTH:s roll i detta?
– Den är viktig. Vi utbildar dem som ska driva den här förändringen, vi utvecklar teknik för hållbar utveckling och vi arbetar för att hantera vår egen påverkan.

Text: Jill Klackenberg

FN:s klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) är en mellanstatlig organisation med cirka 195 medlemsländer. I samband med klimatmötet i Paris 2015 då världens länder kom överens om gemensam plan för att minska utsläppen och därmed hålla uppvärmningen under 2 grader och söka begränsa den till 1,5 grader fick IPCC uppdraget att ta fram en rapport för att se vilka konsekvenserna blir och vad som krävs för att begränsa temperaturhöjningen.