Trenden har vänt – mattekunskaper ökar

KTH mäter sedan 1997 nybörjarstudenternas förkunskaper i matte genom ett diagnostiskt prov. Årets resultat går i linje med de senaste åren – efter en bottentering för nio år sedan har resultaten från proven visat stigande siffror.

– Årets resultat är en bekräftelse på de senaste årens förbättringar, det är skönt att se att trenden håller i sig och att den kraftiga nedgången tycks vara bruten, säger Hans Thunberg , universitetslektor och ansvarig för proven på KTH.

Diagnostiska provet, som mäter grundläggande färdigheter i räkning, kunskaper inom kreativ matematik och problemlösningsförmåga, erbjuds alla nyantagna studenter på civilingenjörsprogrammen. I år deltog drygt 1500 studenter.

Provet består av 14 uppgifter, den genomsnittliga lösningsfrekvensen för årets studenter var 50 procent. År 2007 var motsvarande siffra 42 procent.

Hans Thunberg tror att en rad faktorer bidragit till förbättrade mattekunskaper – en viktig orsak är 2011 års gymnasiereform då studenter vid natur- och teknikprogrammen fick ett särskilt spår inom matteundervisningen på gymnasieskolan, menar han.

Även en ökad kontakt mellan matematiklärare på gymnasie- och universitetsnivå kan ha haft positiva effekter. Initiativ har tagits på både nationell och lokal nivå, vilket bland annat ökat medvetenheten om vilka förkunskaper som krävs, enligt Hans Thunberg.

– Det kan vara svårt att bena ut de exakta orsakerna, men många bäckar små har uppenbarligen fått goda effekter, säger han.

Toppnoteringen från KTH:s diagnostiska prov är från 1998 då den genomsnittliga lösningsfrekvensen var 56 procent. Nedgången som följt därefter kan bland annat förklaras av att indelningen i allmän och särskild matematik försvann från grundskolan, enligt Hans Thunberg.

Text: Christer Gummeson

Läs mer om senaste PISA-undersökningen i Skolverkets pressmeddelande