Till innehåll på sidan

Uppdaterad hjärnventil släpper på trycket

Niclas Roxhed, forskare vid KTH, är en av ansvariga bakom den uppdaterade hjärnventilen
Niclas Roxhed, forskare vid KTH, är en av ansvariga bakom den uppdaterade hjärnventilen
Publicerad 2011-05-31

Tillståndet skapar demensliknande symptom och drabbar varje år runt 2 000 svenskar. Det handlar om övertryck av hjärnvätska som ett resultat av fel på flödet av ryggmärgsvätskan. En lösning där en ventil opereras in bakom örat har tidigare löst problemet, men det har visat sig att ventilen ofta bara efter några år geggar igen fullständigt och måste bytas. Nu har KTH-forskaren hittat en lösning och kan därmed presentera Hjärnventil 2.0.

Så här sitter ventilen fäst för att dränera hjärnvätskan
Så här sitter ventilen fäst för att dränera hjärnvätskan

Diagnosen kallas NPH, en förkortning av normaltryckshydrocephalus, och innebär stora problem för patienten. Inte sällan misstas den för obotlig sjukdomar som alzheimer eller parkinson.

– Det handlar om övertryck av hjärnvätska. Det skapar bland annat demensliknande symptom som inkontinens och balansproblematik. Detta drabbar 1-2 procent av de över 60 år, säger Niclas Roxhed, forskare på avdelningen Mikrosystemteknik vid KTH.

För att lösa NPH har forskare kommit underfund med att det går att leda bort mängden ryggmärgsvätska från hjärna när det blir för stor. Ventilen fungerar alltså som ett avloppssystem och leder ryggmärgsvätskan till magen, där den absorberas.

Så här ser hjärnventilen ut
Så här ser hjärnventilen ut

Det hade kunnat sluta som en lycklig saga där, om det inte hade varit för de problem som uppstår efter något eller några år.

– Problemet är att ventilen ibland slutar fungera efter några år, och en kirurg måste byta den. Proteiner geggar helt enkelt igen ventilen, men det händer också att slangar lossnar och att andra mekaniska fel uppstår, säger Niclas Roxhed.

För att lösa detta utvecklar han och hans forskarkollegor en ventil som bygger på så kallad MEMS-teknik och som inte ska drabbas av proteinproppar.

– Den lösning som idag är i drift bygger inte på MEMS-teknik. Det gör alltså den nya, uppdaterade ventilen. Det fiffiga med den, förutom att den inte geggar igen, är att det inte sker någon utmatning av materialet. Dessutom är den som sagt så finkänslig att den inte gör skillnad på om patienten står eller ligger, vilket är en fördel, säger Niclas Roxhed.

Han tillägger att han tillsammans med docent Anders Eklund och han kollegor vid Umeå universitetssjukhus håller på att ta fram nya prototyper just nu. Sedan kvarstår bara kliniska tester av den nya ventilen.

För mer information, kontakta Niclas Roxhed på 08 - 790 9143 eller niclas.roxhed@ee.kth.se.

Peter Larsson