Föreståndare Lanie Gutierrez Farewik och doktoranden Longbin Zhang visar hur rörelser kan mätas mobilt. (Foto: Håkan Lindgren)

Utan rörelse stannar livet

Publicerad 2019-09-09

I det nyöppnade KTH MoveAbility Lab är det liv och rörelse. Här simuleras, studeras och analyseras mänsklig rörelseförmåga in i detalj.
– Att utveckla och stärka vuxna och barns möjligheter att vara delaktiga i samhälle och lek även om man har någon typ av begränsning i hur man rör sig är hela idén, säger föreståndaren Lanie Gutierrez Farewik.

Hon är professor i biomekanik och fascinerades tidigt av gåtan kring det ytterst komplicerade samspelet mellan hjärna, muskler, leder, vävnader som genererar att ett ben böjs och går framåt eller att en hand kliar i huvudet. Processer som inte är synliga för blotta ögat.

– Kroppens maskineri är otroligt intressant och nu kan vi med hjälp av teknologi underlätta och stärka människors rörelseförmåga. Vi har tekniskt precis kommit över tröskeln på det här området. Det som tidigare betraktades som science fiction är nu verklighet, säger Lanie Gutierrez Farewik, när hon visar runt i labbet bland forskare, studenter och teknik.

I en del av den stora salen studeras rörelsemönster med hjälp av sensorer och tolv olika kameror. På skärmen bakom dyker en grafisk avbild upp som ser ut som en tredimensionell streckgubbe. Med hjälp av den kan det finurliga samspelet mellan sensorik, motorik och hjärnan kartläggas och avkodas. Balans, stabilitet och rörelsemönster är några av de data som kan samlas in och bearbetas på olika sätt. I andra änden av salen finns en mobil mätstation där man med hjälp av sensorer som mäter kroppens acceleration, muskelaktivitet samt tryck under fötterna och kan se hur en kropp rör sig på olika underlag, när den går i en trappa eller pulsar i snö.

Från födseln eller efter en sjukdom eller olyckshändelse kan rörelseförmågan sättas ur spel i olika grad. En miljard människor har någon typ av funktionsnedsättning i världen.

– I stället för att fokusera på vad en kropp inte kan – kan vi med hjälp av tekniken nu i stället förutsäga, stärka och utveckla den rörelseförmåga som finns, säger hon och konstaterar sammanbitet att hon hatar ordet normal i samband med rörelseförmåga.

I rummet intill arbetar forskaren Ruoli Wang, med hjälp av en ultraljudskamera fångas signalerna mellan kroppens muskler och det neurologiska systemet. På sikt kan kunskapen om detta leda till att underlätta och stärka rörelseförmågan hos en person som fått en stroke eller annan hjärnskada.

På Benny testas hur en knäled kan få hjälp att röra sig smidigare.

En viktig del i arbetet är förutsägelser både på kort och lång sikt. Hur utvecklas rörelseförmågan efter en operation? Hur kommer ett barn, som har en cp-skada röra sig om tio eller tjugo år? Det är exempel på frågor som forskningen i KTH MoveAbility Lab söker svar på.

– Med hjälp av virtuella simuleringar kan hitta bästa tänkbara hjälp, säger Lanie Gutierrez Farewik, och vi går vidare till Benny.

Han sitter tillbakalutad med mössan på svaj. Vid knät, sitter ett exoskelett, för att testa hur man skulle kunna stärka och förbättra rörligheten i en led - i det här fallet i knät.

– Att styra den så att den ger rätt stöd i rätt tid låter enkelt, men är jättesvårt.

Att utvärdera och förbättra olika typer av hjälpmedel är en annan uppgift.

Lanie Gutierrez Farewik ser labbet som en slags testbädd och bjuder in till samarbete över disciplingränserna med exempelvis robotik, mekatronik, biosensorteknik och smarta material som ändrar form och känner av kroppens signaler.

Lanie Gutierrez Farewik, föreståndare.

– Att vi som forskare ska sitta på vår kammare tror jag inte på. Det händer massor på det här området där samarbeten blir allt viktigare, säger Lanie Gutierrez Farewik och konstaterar att med AI:s hjälp och avancerade material kan tekniken sannolikt också bli både smartare och smidigare.

Men tekniken kan väl användas inom elitidrotten också för att optimera resultaten?

– Ja, men det är inte de som får upp oss på morgonen. Utan snarare de människor vars förmåga och rätt till rörelse kan stärkas med teknikens hjälp.

KTH MoveAbility Lab

Biomekaniklabbet på Skolan för teknikvetenskap har blivit verklighet genom en donation från stiftelsen Promobilia under rubriken ”Multiscale and multimodal biomechanical research for patients with motion disorders”. Förutom utrustning möjliggör donationen på tio miljoner kronor bland annat tre doktorander och två postdocs.

Om motorisk funktionsnedsättning

I Sverige har 560 000 personer över 16 år någon typ av motorisk funktionsnedsättning och globalt ökar förekomsten. Omkring fem procent av alla barn i Sverige har någon typ av motorisk funktionsnedsättning.
Nästan hälften av världens alla 60-åringar och uppåt lever med någon typ av motorisk funktionsnedsättning. I utvecklingsländer får nästan alla barn, 90 procent, med motorisk funktionsnedsättning aldrig gå i skolan

Text: Jill Klackenberg

Innehållsansvarig:press@kth.se
Tillhör: Forskning
Senast ändrad: 2019-09-09